Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Huka inte i "tsunamistormen"!

Annons

Inför riksdagens konstitutionsutskotts behandling kommer nu den fjärde "tsunamivågen" i förföljelsen av regeringen. Enligt pressuppgifter skall tre av de borgerliga partierna sätta in sina suppleanter i KU, därför att de är advokater och därför kan tänkas grilla Göran Persson och Laila Freivalds hårt och helst se till att de blir fällda.

Det är ett grundfel i katastrofkommissionens rapport att det inte skulle finnas någon särskild organisation för krishantering i regeringen. Riksdagen beslutade hösten 2001 om en organisation. När det blir fel i grunden så ger det upphov till fler fel i kommissionens rapport.

En stor majoritet stod bakom riksdagens beslut. Det var bara så att ingen hade räknat med att över 20 000 svenskar skulle fira jul i Thailand tusentalet mil från Sverige och att det just då skulle inträffa en flodvågskatastrof som skulle kräva totalt cirka 300 000 människors liv, varav över 500 var svenskar.

Eftersom riksdagsbeslutet fattades några månader efter terroristattackerna i USA den 11 september 2001 så var mycket av fokus inriktat på att skapa en beredskap mot terroristangrepp, och då var det naturligt att det blev Göran Persson som skulle "hålla i trådarna". Inte därför att han ville ha så mycket makt som möjligt, utan för att vid terror-angrepp bör den politiska ledningen ha det övergripande ansvaret. Denna organisation fungerade dåligt vid en naturkatastrof av den här omfattningen. Nu kommer försvarsberedningen med ett förslag som kan innebära en bättre krisorganisation.

Klockan 10 lokal tid, det vill säga klockan 4 tidigt på annandagsmorgonen i Sverige bröt flodvågorna in över kusterna runt Bengaliska viken. De flesta svenskar nåddes av nyheten klockan 8 i morgonekot, då man talade om att den största jordbävningen på 40 år hade inträffat i Bengaliska viken och att över 20 000 var döda och betydligt fler skadade. Två svenskar rapporteras döda. Det är viktigt att ha i åtanke tidsskillnaden. Klockan var då 14 i Thailand.

När vi senare på dagen fick meddelanden att katastrofen var mer omfattande var det sen kväll i Thailand. Det var inga extrasändningar på tv på annandagskvällen. Främsta program: "Tre dagar med prinsessan Viktoria på besök i Ungern" och Peter Flacks "Hjalmars revychock" samtidigt som Laila Freivalds gick på teater och det var natt i Thailand. Visserligen hade ut-rikesdepartementet blivit nerringt av anhöriga till semestrande i Thailand så att både växlar och informationsmöjligheter bröt ihop, men på UD definierade man ärendet som ett bistånds-ärende med Carin Jämtlin som den ansvarige ministern och hon tog också omgående tag i frågan.

Det var först på måndagen den 27 december som omfattningen började stå klar för då talades det om att dödssiffran var uppe i över 80 000 och att cirka 2 000 svenskar saknades. Då började också de förlängda nyhetssändningarna. Resebolagen satte in extra flyg, som gick tomma till katastrofområdet och fulla med drabbade svenskar hem. På så vis tog man hem närmare 8 000 svenskar.

Pressen på regeringen blev enorm och frågan hamnade högst upp på dagordningen och redan efter ett dygn gav man flygbolaget SAS i uppdrag att upprätta en luftbro som mellan den 29 december och 8 januari flög hem ungefär 1 700 svenskar. Dess-utom hyrde UD ett tiotal flyg för olika former av ambulanstransporter. Carl Bildt, som var statsminister då Estonia förliste, ut-talade sig att här var det inte frågan om vilken regering vi hade. En borgerlig regering hade inte kunnat handla annorlunda.

Juridiskt har resebolagen ett ansvar att transportera hem sina kunder om resan blivit förstörd till exempel genom en naturkatastrof. Försäkringsbolagen har ett ansvar att ta hem sina kunder som under en resa skadats eller blivit allvarligt sjuka enligt villkoren i deras reseförsäkringar. I teorin hade UD inget annat ansvar än att snabbt förstärka de konsulära insatserna med mer personal i katastrofområdet. Men i det rådande kaoset tog man ett större ansvar.

Totalt kostade evakueringen UD 72,4 miljoner kronor. Rese-arrangörsföreningen begärde utöver detta 55 miljoner kronor. från UD. Kammarkollegiet slog i sitt uttalande fast att UD inte hade någon juridisk skyldighet att betala ett enda öre till reseföre-tagen. Man tog dock ett beslut "av nåd", att ersätta reseföre-tagen för de extra insatta flygen med 31,3 miljoner kronor.

Det känns lite futtigt att tala om pengar när en sådan här katastrof inträffat, men för Göran Persson och Laila Freivalds är detta en realitet. Därför bör inte Göran Persson och Laila Freivalds längre huka sig i "tsunamistormen" från media och den borgerliga alliansen, för de "blodtörstiga" får aldrig nog. De måste få tid och kraft att utföra sina viktiga uppgifter att styra landet och i det ingår bland annat att klara finansieringen av de stora kostnader som uppstod när 10 000 svenskar, många svårt skadade, skulle evakueras från katastrofområdet i Sydostasien.

Roland Sundgren

Thure Jadestig

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons