Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ingegerd Palmér: Utan Mälardalens högskola stannar regionen

Finns det någon Mälardalens högskola om tio år? Är framtidsscenariot att Högskolan med sina sex forskningsprofiler, 13 000 studenter och 1 000 anställda slutar existera som motor i regionen? Ett provocerande påstående kan tyckas, men det är dags att börja tala klarspråk.

Annons
Nu är det stopp. Utan rättvisa statliga forskningsanslag kommer regionen de närmaste åren att drabbas av allvarliga konsekvenser, skriver Ingegerd Palmér. FOTO: MÄLARDALENS HÖGSKOLA

Staten leker svälta räv med Mälardalens högskola, som har anmärkningsvärt låga forskningsfinansiering mot samtliga jämförbara lärosäten; 0,6 procent av de totalt 12,1 miljarder kronor som fördelas på landets lärosäten, alltså inte ens 1 procent. Vi har landets absolut lägsta forskningsfinansiering per invånare i vår region.

Detta är tunga fakta att ta till sig för en region som jobbar hårt för tillväxt. Samtidigt ligger det många hundratals miljoner helt oförbrukade forskningsmedel i de större universitetens kassakistor. En liten del av dessa miljoner skulle göra stor skillnad hos oss.

Vi på Mälardalens högskola har fått hitta nya lösningar och toppar därför Sverigelistan bland lärosäten att ordna extern finansiering. Varje statlig krona växlar vi upp med ytterligare två externa kronor. Trots en solklar underfinansiering har vi fått högsta betyg i Högskoleverkets kvalitetsmätning och vi förser regionen med forskning, utbildning och innovationer samtidigt som vi driver många stora utvecklingsprojekt såsom Robotdalen, Automation region, Minst och Samhällskontraktet, som alla skapar tillväxt i regionen.

Men nu är det stopp. Vi har nått taket och kan inte växla upp de statliga resurserna mer. Utan rättvisa statliga forskningsanslag kommer regionen de närmaste åren att drabbas av allvarliga konsekvenser på flera nivåer:

* Forskare försvinner dit pengarna finns, det vill säga till de större universiteten. Regionen kommer att tappa spetskompetens som är viktig för utveckling av näringsliv och samhället i stort.

* Utan forskande lärare förlorar vi examensrätter och vi kan tvingas lägga ned en eller flera av våra stora grundutbildningar, exempelvis sjuksköterske- och lärarprogrammet, som årligen examinerar 300 sjuksköterskor och 200 lärare.

* Utbildar vi till exempel inte lärare och sjuksköterskor regionalt kommer vi få en lärarbrist på våra barns skolor och sjukhusen kommer att få det väldigt tufft att hitta personal.

* I dag väljer 86 procent av våra studenter att bo kvar och arbeta i regionen efter studietiden. Utflyttningen kommer att öka och det kommer bli svårt att locka hit kompetens.

* 13 000 studenter och 1 000 anställda ger goda skatteintäkter för våra kommuner, likaså intäkter för affärer, restauranger, bostadsbolag och andra företag. Det vill ingen mista.

* Högskolan genererar årligen ett antal nya företag, produkter och tjänster. Vem kan ersätta den resursen?

Alla politiker har som mål att det ska gå bra för Sverige. Ofta handlar politikers agenda om vikten av entreprenörskap, innovation, kvalitet och samverkan. Tillsammans med utbildning och forskning skapar dessa faktorer en positiv tillväxt. Mälardalens högskola har sedan länge bevisat att vi ligger i framkant i detta arbete, men vi kan bidra med så mycket mer om vi bara får rätt förutsättningar. Att ha ett eget lärosäte i regionen som erbjuder utbildningar och forskning som i sin tur generar nytta och driver utveckling är oerhört värdefullt.

Hur ser våra ansvariga riksdags-, kommun- och landstingspolitiker på forskningsfinansieringen av vår egen högskola? Hur arbetar de för att säkerställa regionens kunskaps- och kompetensförsörjning? Borde de inte alla känna ett stort, gemensamt ansvar för att den uppenbara snedfördelningen rättas till som så totalt missgynnar den region de är folkvalda för att lyfta?

Mälardalens högskola behöver inför 2011 höja sin forskningsfinansiering med 30-40 miljoner kronor, därefter med 20-30 miljoner årligen. Målet är minst 200 miljoner för att komma i nivå med jämförbara lärosäten. Detta borde bli en delikat valfråga!

Jag vill gärna träffa politikerna personligen för att diskutera det första steget och hur vi därefter tillsammans går vidare för att rita om kartan gällande dagens orättvisa forskningsfördelning. För jag antar att de, precis som vi, inser värdet av att ha en högskola i regionen. Jag tror också de inser riskerna om det inte blir så. Det är dags att vakna och börja agera!

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons