Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Innan det är för sent

Annons

Mordet på 10-årige autistiske Bobby har med all rätt väckt starka känslor hos allmänheten. Människor förfasar sig och hoppas på långa straff för mamman och styvpappan till Bobby.

Men jag anser att fler bär skulden. Varför reagerade inte skolan, barnhälsovården, grannar, resten av Bobbys familj? Varför slog ingen annan larm om att det inte stod rätt till hemma hos Bobby? Fanns det verkligen ingen som märkte någonting alls?

Är det kanske så att vi alla tänker att man inte ska "lägga sig i"? Har vi varken tid eller ork längre att bry oss om varandra och vad som händer i huset intill? Är vi så sönderstressade av tidsbrist att vi bara orkar se till oss själva och knappt det?

Uppmärksamheten är stor kring rättegången mot dom som står ansvariga för Bobbys död. Jag hoppas också att var och en av oss ser till att Bobby inte dog förgäves utan att vi genom hans död börjar se oss omkring och reagera när vi tror att någon far illa. Fråga, visa intresse, bli ett "tyst vittne" som den schweiziska psykoanalytikern Alice Miller kallar det. Innan det är för sent.

Susanne Linde

Arboga

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons