Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jadestig Werme (S): Sverige måste markera mot antisemitism

I samband med Sveriges kommande ordförandeskap i EU är det rimligt att ställa krav på den svenska regeringen att aktualisera frågan om antisemitism och även vara drivande genom att inför EU ta initiativ till ett handlingsprogram mot dessa destruktiva krafter.

Annons

 FN:s Durban-konferens mot rasism 2001 urartade då det gavs fritt spelrum åt antisemitiska och Israel-fientliga NGO-organisationer och konferensen sammankopplades i media med NGO-deklarationer.

Inför den uppföljande "Durban II"-konferensen i Genève den 20-24 april har Sveriges tystnad i relation till den intensiva debatten i övriga Europa varit anmärkningsvärd och oroväckande. Därför är det positivt att regeringen nu gör en markering genom att avstå från att sända representant på ministernivå.

Deklarationen från Durban I-konferensen innehöll visserligen konstruktiva och angelägna texter. Men när FN:s människorättsråd drivs av länder som Iran, Sudan, Libyen och Kuba kan trovärdigheten och legitimiteten ifrågasättas, liksom tillämpningar och handlingsprogram. Rådets ledamöter avleder uppmärksamheten från omfattande missförhållanden i egna länder genom att fokusera på Mellanöstern och där lägga skulden för alla problem på "den israeliska ockupationen".

I praktiken ställs kraven på demokratier - få vågar kritisera och ställa krav på diktaturer. Ett exempel är att Sverige kritiserades ett stort antal gånger av FN:s kommission mot tortyr på grund av att människor som skickas till Egypten riskerar tortyr.

Däremot kritiserades aldrig Egypten där tortyren rutinmässigt utfördes. Länder som tar emot flyktingar kritiseras, medan däremot länder som orsakar flyktingströmmar ostraffat fortsätter plåga sin befolkning.

Undvikandet att kritisera totalitära stater riskerar att förstärkas då dessa länder hör till dem som väst kan bli beroende av i den nuvarande ekonomiska krisen. Ensidig kritik och krav på demokratier som Israel och USA ger ingen drivkraft till demokratisk utveckling i de länder och områden som saknar demokratisk tradition.

Antisemitism myntades som begrepp 1878 och innebär fientlighet mot judar. I vår världsdel har ända sedan 300-talet judefientlighet tidvis fått fritt utlopp i förföljelser av olika slag. Dess yttersta konsekvens blev Förintelsen, judeutrotningen under nazismen.

Förintelsen förbereddes systematiskt genom förringning och demonisering av judarna. Judarna pålades bland annat skulden för den stora ekonomiska Depressionen - tendenser finns att detta upprepas i den nuvarande finanskrisen.

På 2000-talet har antisemitismen ökat kraftigt i stora delar av den arabiska/muslimska världen. Judar framställs som ondskans anstiftare i koranskolor, moskéer, böcker, på internet och via statliga media.

I Sverige har synagogor nyligen vandaliserats och judar utsatts för antisemitiska angrepp. Högtider till minne av Förintelsens offer har mötts med hot och våld och har bojkottats av bland annat förre ärkebiskopen KG Hammar. Om Israel hade funnits under Förintelsen skulle många tusen judar ha överlevt. I stället fann de ingen fristad någonstans. De miljoner judar som då förnedrades och mördades har nu återigen förnedrats genom att användas som slagträ i konflikten mellan Israel och Hamas.

Bojkott av israelers Davis cup-deltagande rättfärdigades också med hänvisning till "Gazakriget". Allt detta visar på djup aningslöshet och skrämmande okunskap om både situationen och historien.

Judefientliga rörelser, som Hamas och tidigare nazismen och stalinismen, har använt skrämsel och hot för att tysta debatt och förkväva en genuin dialog. Man har förvrängt verkligheten

med slagord och propagandaknep.

Vi får inte stillatigande acceptera att metoder för åsiktsförtryck befästs även i vårt land. Också media måste inse sin uppgift att ge en korrekt bild av verkligheten. Den destruktiva utvecklingen måste motarbetas med kraft. Ett räddhågat klimat med undfallenhet och eftergivenhet leder obönhörligt till undergång av de demokratiska värdena.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons