Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Jörgen Johansson (c): Det behövs en bred skatteuppgörelse

Förändringar och särlösningar i skattesystemet har präglat tiden efter skatteuppgörelsen i början av 1990-talet. Människor och företag efterfrågar ett förutsägbart, enkelt och tydligt skattesystem, och trots att alla är överens om att det är eftersträvansvärt präglas den svenska skattepolitiken snarare av en lappa och laga-mentalitet.

Annons

De närmare 300 särlösningar som skett sedan skatteuppgörelsen gjordes talar sitt tydliga språk - skatteförändringar är kortsiktiga och ofta politisk kosmetiska i stället för långsiktigt hållbara system. Därför är det av betydande värde att kunna skapa en blocköverskridande samsyn och därmed långsiktig stabilitet i de skattepolitiska grunddragen.

För att nå det målet behövs åter en bred skatteuppgörelse där spelreglerna tydliggörs för såväl politiker, näringsliv som löntagare. Jag ser en rad områden där en sådan överenskommelse är särskilt viktig.

Ett tydligt skattesystem har få undantag. Avdrag, fondering

ar och uppskov är former i dagens system som kan ifrågasättas. I stället är det mer tydligt att beskatta exempelvis realisationsvinster när den uppstår i stället för att administrera, följa upp och så småningom beskatta vinsten.

Ett system med direktbeskattning skulle dessutom ge förutsättningar för en reduktion av skatteskalan samtidigt som exempelvis fastighetssektorn undantas möjligheten fiffla och undgå skatt. Att åtgärda dagens system har ofta ett högt politiskt pris då införda särlösningar är svåra att ta bort.

I debatten framförs ständigt värnskattens orättfärdiga utformning. Det var en tillfällig skatt som permanentades. Inriktningen går helt emot intentionerna i skatteuppgörelsen i början av 1990-talet. Den högsta genomsnittliga marginalskatten hamnade på 57 procent vilket i en internationell jämförelse är en hög nivå samtidigt som effekten blir att de drabbade knappast stimuleras att göra den där lilla extra arbetsinsatsen som landet såväl behöver.

Flertalet partier torde vara överens om att ingen ska ha en marginalskatt som överstiger 50 procent. Samtidigt är dagsläget sådant att en slopad värnskatt knappast är en gångbar politisk åtgärd idag då oppositionen hävdar att de "rika" är vinnarna en sådan åtgärd. Progressiviteten i skatteskalan kan ju faktiskt bevaras samtidigt som värnskatten i realiteten avskaffas så att skatteuppgörelsens intentioner fullföljs. En mindre procentuell sänkning i såväl första som andra steget i den statliga skatteskalan skulle ge en sådan effekt. En sådan åtgärd är knappast en särlösning då åtgärden uppfyller intentionerna i tidigare skatteuppgörelse.

En bred skatteöversyn bör även ha målet att finna lösningar som stimulerar efter-frågan på varor och arbetskraft. I det perspektivet är bolagsskatten och arbetsgivaravgifterna nyckelfrågor. En sänkt bolagsskatt torde knappast ge de stora vinsterna på dessa områden medan däremot en sänkt arbetsgivaravgift direkt skulle ge en stimulans. Många av de nya jobben finns inom tjänstesektorn och en sänkt arbetsgivaravgift skulle bli en blåslampa på sektorns utveckling.

För att dessutom kunna göra en saklig bedömning av bolagsskattens nivå, i förhållande till vår omvärld, är det rimligt att arbeta för en gemensam beräkningsgrund inom EU. Den pågående översynen av en gemensam konsoliderad bolagsskattebas inom EU är därför intressant och bör följas i detalj. Vi är knappast betjänta av ett "race to the bottom" inom den europeiska bolagsbeskattningen som annars kan bli följden.

Sverige har gått från att vara en lågskattenation på bolagskatteområdet till en mer medioker nivå, vilket kan oroa många, men det är rimligt att även på det här området finna lösningar som har en bred förankring.

Sverige har goda förutsättningar att bli ett framträdande land i den globala ekonomin. Alliansregeringen har genomfört många positiva förändringar inom skatteområdet som nu även vinner oppositionens gillande.

Men mycket återstår att göra. En långsiktigt hållbar skattepolitik kräver dock att regelverket består över valperioderna. Mot den bakgrunden är en bred översyn av skattesystemet önskvärd.

Jörgen Johansson

talesperson i skattepolitiska frågor

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons