Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Klimatförändringarna kräver handling nu!

Annons

Sommaren 2004. Södra Sverige översvämmas efter ovanligt mycket nederbörd. Där har regnmängderna i juli på många håll varit närmare tre gånger större än normalt. Nordligaste Norrland fick flöden som var lika stora som en extrem vårflod och nu senast var det delar av Värmland som fick kraftiga skyfall.

Ute i världen är det Indien och Bangladesh som drabbats hårdast. Man pratar om den värsta monsunen på 15 år, och då har den bara börjat. Över 1 000 personer har omkommit och nära 30 miljoner står utan hem.

Sommaren 2003. En extrem värmebölja drabbar sydvästra Europa i början av augusti. Flera länder i Europa slog nationellt värmerekord. I Storbritannien nåddes rekordet 38,1 grader, i Tyskland 40,2, i Schweiz 41,5 och i Portugal ofattbara 47,3 grader. I Frankrike avled 14 000 personer till följd av värmeböljan. Landet hade den hetaste sommaren på över 50 år. Även England, Italien och Portugal rapporterade kraftiga ökningar av antalet dödsfall till följd av värmen under augusti 2003.

Sommaren 2002. Översvämningar i Centraleuropa. Bara i den tyska delstaten Sachsen omkom 21 personer och skadorna på företag, bostadshus och infrastruktur hamnade på ofattbara minst 15 miljarder euro, drygt 135 miljarder kronor. Här hemma i Sverige drabbades bland annat Orust av översvämningar efter ett våldsamt skyfall och kommunen fick reparera vägar och förstörda installationer för 10-tals miljoner kronor.

Visst, olika rekord slås hela tiden. Extrema väderhändelser har "alltid" förekommit, men forskarna i FN:s klimatpanel, IPCC, är överens om att en förstärkt växthuseffekt till följd av människans utsläpp av växthusgaser med största sannolikhet kommer att leda till en ökad frekvens av värmeböljor och kraftiga regn och oväder. Något vi har sett tydliga tecken på redan nu.

Följderna förväntas bli negativa ekologiska, sociala och ekonomiska konsekvenser. Det kommer att slå oerhört olika i olika delar av världen. Exempel på områden som berörs är jordbruk, skogsbruk, fiskenäring, vattenresurser, samhällsbyggande, ekosystem på land och i vatten och även människors hälsa.

WHO konstaterar att klimatförändringarna i Europa de kommande decennierna riskerar att ge omfattande effekter på människors hälsa genom en ökad frekvens av översvämningar och värmeböljor. Den globala uppvärmningen förutspås öka förekomsten av infektionssjukdomar, särskilt sjukdomar som sprids via maten och sjukdomar som sprids via insekter.

Samhällets sårbarhet påverkas dels av klimatförändringens omfattning och dels med vilken hastighet förändringen inträffar, men även av hur väl vi lyckas anpassa oss till de förväntade effekter som klimatförändringarna kommer att få.

I Kyotoprotokollet har världens länder kommit överens om att minska utsläppen av växthusgaser och därmed bromsa den globala uppvärmningen. Kyotoprotokollet är dock bara ett första steg mot de kraftiga utsläppsminskningar som krävs. Dessutom är det viktigt att inse att även om vi snabbt lyckas uppnå en kraftfull minskning av utsläppen tar det flera hundra år för halterna av växthusgaser att komma ner till mer normala nivåer. Effekterna av de senaste decenniernas utsläpp kommer att bestå länge.

Därför måste samhället redan nu, parallellt med stora utsläppsminskningar, på allvar börja anpassa sig till konsekvenserna av ett förändrat klimat.

Det handlar om både långsiktiga åtgärder - som hänsyn till ett förändrat klimat vid investeringar, planering och byggande av såväl hus som infrastruktur - och kortsiktiga åtgärder som bättre beredskap inför översvämningar och värmeböljor. Vi har dessutom ett särskilt ansvar för u-länderna, som sannolikt är mest exponerade för en klimatförändring och som dessutom har sämre kapacitet för anpassning.

Vikten av att tänka långsiktigt är av stor vikt för hur vi ska anpassa oss till ett förändrat klimat. Kanske bör vi göra som ursprungsbefolkningen i USA: Att alltid fatta alla beslut med tanke på den sjunde generationen, det vill säga, sju generationer framåt.

PÄR HOLMGREN KJELL LARSSON TOM HEDLUND

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons