Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kryphål finns i plan- och bygglagen

Annons

I en replik den 10 augusti på mitt inlägg, PBL ? en skendemokratisk lag den 2 augusti, har stadsbyggnadsdirektören, Göran Dangemark, missuppfattat frågeställningen och försöker göra övergripande sakfrågor om Fördjupade översiktsplaner och Planprogram till begränsade personfrågor av "enskilt intresse". Sakfrågorna som berörs har jag tagit upp i egenskap av arkitekt mot bakgrund av vad som står i Mikael Granbergs och Eva Bergdahls doktorsavhandlingar om Östra Hamnen, inte som representant för hyresgästföreningen

Även om VLT:s rubriksättare olyckligtvis tog bort det avslutande frågetecknet i rubriken på mitt ursprungliga artikelförslag, så torde det ändå framgå att frågan som ställs gäller själva lagtexten och kryphålen som finns i nuvarande Plan och Bygglag (PBL). I den tidigare artikeln finns inget påstående att Västerås inte följer PBL:s spelregler. Det enda som jag har hävdat är att med utgångspunkt från nuvarande lagtext och under vissa förutsättningar "kan PBL betraktas som en ren skendemokratisk lag". Exemplet från Nordanby Äng visar bara att det är helt okej enlig gällande lag att hänvisa till ett planprogram även om man i efterföljande detaljplan ökar exploateringen med 100 procent.

Stadsbyggnadsdirektörens antydan att det bara är i detaljplane-skedet som de tänkta byggrätterna prövas är vilseledande. Se till exempel sidan sex i utställningshandlingen för Centrala Mälarstranden, ÖP 56. Där finns det en fet rubrik om Exploateringsgrad. Kommunstyrelsens ord-förandes kommentar i en tidningsartikel, att exploateringsgraden enligt ÖP 56 inte kan minskas, är också ett tydligt bevis på att "tänkta byggrätter" också prövas och beslutas om i Fördjupade översiktsplaner.

Som utbildad arkitekt, med praktisk yrkeserfarenhet från såväl stadsbyggnadskontoret i Malmö som från byggforskning och konsultverksamhet, vet jag mycket väl att den "slutliga bygg-rätten" fastläggs i detaljplaner.

Men frågan gäller varför det kan bli så stora skillnader mellan exploateringsuppgifterna i fördjupade översiktsplaner (eller planprogram) och den efterföljande detaljplanen. För en bredare allmänhet är det säkert mera intressant att samråda och gemensamt besluta om de principiella sakfrågorna såsom funktionssamordning, exploateringsgrader eller volymfördelningar i de fördjupade översiktsplanerna än att lägga synpunkter på motsvarande frågor i detalj- planeskedet då det oftast redan är för sent.

Numera är det ju ofta så att byggföretagens husarkitekter redan har gjort preliminära husritningar innan detaljplanen upprättas. En förändring i dessa avseenden kräver dock en förändring av lagtexten, dels beträffande kraven på informationstydlighet dels med avseende på besvärsrätten. Det är detta som frågan gäller. Hur och i vilken riktning vill man ändra PBL? Vilka "man" avser stadsbyggnadsdirektören när han säger att "man vinner inget med en utökad besvärsrätt för fördjupade översiktsplaner och planprogram"?

Att byggbolagen vill begränsa sakägargruppen och själva bestämma så mycket som möjligt i detaljplaneskedet kan i sig vara förståeligt, men att stadsbyggnadsdirektören Göran Dangemark så entydigt ställer sig på byggföretagens sida är mer förvånande. Det är också förvånande att stadsbyggnadsdirektören anser att det sakägarintresse som nuvarande lag tillskrivit (påtvingat) vissa intresseföre-ningar är "hotfulla" "ombuds-sakägare" som "dykt upp". Vilka avses för övrigt med "ombuds-sakägare"? Dangemark tycks inte acceptera att förtroende- valda representanter som valts i sedvanlig demokratisk ordning inom sådana föreningar vidareför de synpunkter som diskuteras och beslutas om.

Planfrågor är ofta mellanvalsfrågor. Väljer man "Västerås viktigaste förnyelseområde" Centrala Mälarstranden, ÖP 56, så lyckades politikerna i Västerås genom en taktisk justering av tidsplanen undvika att detta blev en valfråga 2002. Även för ett så viktigt område blir medborgarna hänvisade till mellanvalsperioderna och till det utrymme som finns i PBL:s samrådstanke.

Om man då läser prejudikatet från överklagandet av Östra Hamnen i Västerås och Mikael Granbergs doktorsavhandling om Östra Hamnen, "Från lokal välfärdsstat till stadspolitik", så finner man att nuvarande utformning av PBL lätt kan leda till ökande problem med en toppstyrd elitisering i stadsplanering, med en "svag inflödes-legitimitet", en "oklar utflödes-legitimitet" och en "mycket svag processlegitimitet", enligt sammanfattningen i tabell 7 på sidan 215 i Granbergs doktorsavhandling.

Det är sådana praktiska tillämpningsfrågor som borde diskuteras i relation till lagtexten.

Rune Karlsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons