Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Kvinnofridslinjen: Bättre information till utsatta

Annons

Sex av de tio kommunerna i Västmanlands län har webbplatser som helt tycks sakna information riktad till kvinnor som utsätts för våld, trots att kommunerna enligt lag har en särskild skyldighet att ge stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor.

Det framkommer i en undersökning som tagits fram i samband med starten av Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon för våldsutsatta kvinnor. I undersökningen använde vi webbplatsernas egna sökmotorer och sökorden våld, misshandel, kvinnofrid och kvinnojour. För en våldsutsatt kvinna riskerar bristerna i kommunernas information att få allvarliga konsekvenser.

Kungsör, Köping och Västerås fick emellertid samtliga betygen 4 eller 5 på en betygsskala från 1 till 5. För att få betyget 5 krävdes bland annat att informationen skulle innehålla en stödjande eller informerande text, minst ett telefonnummer och minst en länk till fördjupad information. Genomsnittet bland länets kommuner är 1,5 jämfört med 2,1 i landet som helhet. Att många kommuner i landet ändå fick höga betyg i undersökningen visar att det inte behöver vara så svårt att ge bra och lätthittad information.

Under januari till september i år anmäldes i Västmanlands län 481 fall av misshandel mot kvinnor där förövaren var bekant med offret. Det är en ökning med 9 procent jämfört med samma period föregående år. I landet som helhet är motsvarande siffra 14600 fall, en ökning med 7 procent. Det finns goda skäl att tro att det ökande antalet anmälningar både beror på att fler kvinnor anmäler och på att det faktiska våldet ökar.

Fyra av tio personer uppger också i en färsk undersökning från Synovate Temo att de känner minst en kvinna som utsatts för våld i en nära relation, men två av tio kan inte ge tips om vart en våldsutsatt kvinna ska vända sig för att få hjälp.

Frågan om stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor är ett ansvar för hela samhället, ett ansvar som inte kan lastas över på frivilliga organisationer. På många orter utför kvinnojourerna ett ovärderligt arbete genom att på ideell basis erbjuda våldsutsatta kvinnor och deras barn skyddat boende och andra stödinsatser.

Men hur bra arbete kvinnojourerna än utför så riskerar många kvinnor att bli utan hjälp om inte varje kommun tar sitt ansvar. Det som behövs är allt från någon att prata med och information om hur man gör en polisanmälan till ett skyddat boende och ekonomiskt stöd för att ta sig ur en farlig och ohållbar livssituation.

Denna vecka öppnar vi Kvinnofridslinjen, en nationell stödtelefon som drivs på regeringens uppdrag, förlagd till en specialistenhet vid Akademiska sjukhuset i Uppsala. Till Kvinnofridslinjen, 020-50 50 50, kan våldsutsatta kvinnor ringa dygnet runt och få personligt stöd och vägledning till vilken hjälp som finns på den egna orten. Samtalet är gratis, syns inte på telefonräkningen och den som ringer kan välja att vara anonym.

De som svarar på Kvinnofridslinjen har tillgång till detaljerad information om vilken hjälp som erbjuds på varje ort från kommunerna, vården, rättsväsendet och de frivilliga organisationerna. Genom vår kartläggning vet vi att många kommuner har goda möjligheter att erbjuda stöd och hjälp till våldsutsatta kvinnor. Därför är det olyckligt om den informationen inte på ett enkelt sätt når fram till dem som behöver den.

Det är dags att alla kommuner tar sitt fulla ansvar för att sprida enkel, tydlig och lätthittad information om vart våldsutsatta kvinnor kan vända sig. I det arbetet bör den egna webbplatsen vara en självklar kanal.

Åsa Witkowski

verksamhetschef, Kvinnofridslinjen

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons