Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkare och forskare: Precisionsmedicin är den stora revolutionen

Annons

Gener och biomarkörer ger skräddarsydd behandling

Är precisionsmedicin vägen för Region Västmanland att få en bra och jämlik sjukvård? Foto: VLT:s arkiv

De senaste åren har vi fått tillgång till nya mediciner som på ett påtagligt sätt ökat överlevnad vid bland annat cancer. Nya mediciner har en förbluffande effekt på tumörvävnad. Ett bekymmer är att trots detta svarar många av patienterna som får specifik behandling ändå inte alls på den.

Precisionsmedicin ett nytt begrepp som introducerades till den breda allmänheten av Barack Obama under 2015 när han annonserade en mångmiljardsatsning på behandlingsforskning under flera år framöver. Precisionsmedicin definieras som behandlingar skräddarsydda för en patient baserat på den enskilde patientens unika genetiska profil och specifika äggviteämnen (biomarkörer).

Precisionsmedicin definieras som behandlingar skräddarsydda för en patient baserat på den enskilde patientens unika genetiska profil och specifika äggviteämnen (biomarkörer).

Under många århundraden trodde man att sjukdomar var obalans mellan kroppens fyra vätskor (humoralläran). För att återställa balansen mellan dessa vätskor ordinerades antigen blodtappning eller kräkmedel ibland både och. Resultaten var förödande.

Så småningom användes olika mediciner sammansatta av olika obskyra ämnen som hade blygsam eller ingen effekt alls. Sedan gick utvecklingen vidare med läkemedel som var tillverkade och prövade i stor skala, med bättre teknik och klart bättre effekt. På detta sätt fick vi sådana läkemedel som antibiotika, medel mot högt blodtryck, cancer, diabetes och psykiska sjukdomar.

Vi har också lärt oss att det finns något som kallas receptorer (mottagare) i cancerceller, som gör vissa tumörer känsliga för ett specifikt läkemedel, men inte för ett annat som passar bättre för en annan variant av samma cancer. Men de flesta behandlingar är långt ifrån individanpassade.

Liknande exempel finner man inom depressionsbehandling. Många patienter får pröva en mängd preparat innan man hittar ett läkemedel som fungerar. Med de gamla antidepressiva läkemedlen behövde man behandla nio patienter för att en skulle få hjälp, med nyare är motsvarande siffra sju. Omvänt behövde 17 patienter behandlas mot 65 idag innan någon fick skadeverkningar av behandlingen. Trots dessa framsteg används de flesta läkemedel med fasta doseringar och ganska blygsamma krav på ett hänsynstagande till individuella egenskaper hos den enskilde patienten.

Kan vi göra något åt det?

Svaret är ja, och stavas precisionsmedicin. Framtidens precisionsmedicin kan genom analyser av gener och olika biomarkörer som finns i blodet, skräddarsy behandling, så att 95 procent av patienterna får rätt medicin i rätt dos. Precisionen kan dessutom ökas ytterligare om man väger in patientens övriga livsbetingelser i form av miljömässiga risk- och skyddsfaktorer.

De senaste åren har kunskapen ökat dramatiskt även när det gäller precisionsinsatser inom förebyggande hälsovård, vilket i framtiden kommer att vara en avgörande faktor för omfattningen och resursutnyttjandet i sjukvården. Det som krävs är att vi måste skapa förutsättningar för bestämning av genuppsättning, och genaktivitet, skapa möjligheter till analyser av olika äggviteämnen och öka kunskaper samt medvetenhet om nya forskningsrön bland våra kollegor.

Det som krävs är att vi måste skapa förutsättningar för bestämning av genuppsättning, och genaktivitet, skapa möjligheter till analyser av olika äggviteämnen och öka kunskaper samt medvetenhet om nya forskningsrön bland våra kollegor.

Region Västmanland som har höga ambitioner, att skapa en jämlik, väl fungerade sjukvård för sina invånare har möjlighet att inom snar framtid ta fram en handlingsplan för hur man skall bygga upp basen för precisionsmedicin genom satsning på samverkan mellan forskning, klinik och kringliggande strukturer. Alla i regionen som söker vård kan också bidra till utvecklingen genom att efterfråga precisionsmedicinsk behandling, och genom att lämna ett par rör blod för framtida precisionsmedicinsk forskning vid nästa besök inom sjukvården.

Jerzy Leppert  

professor emeritus 

Kent Nilsson

professor

Leif Bergkvist 

professor  emeritus

Abbas Chabok

docent

Centrum för klinisk forskning, Region Västmanland och Uppsala Universitet

Västmanlands sjukhus Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons