Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Läkare: Vårt landsting sämre än andra i landet

Landstinget Västmanland har återigen visat att det inte klarar av att ge sina invånare den sjukvård de behöver.

Annons
En blev hundra. Skribenten hävdar att familjeläkarna inte har blivit fler jämfört med 1993, men det krävs rapporter på närmare hundra A4-sidor, jämfört med en. foto: VLT:s arkiv

 Staten har uppmärk-sammat att landstingen i Sverige inte klarar av att erbjuda sina invånare vård i rätt tid. Man har därför kommit överens med landstingen om vilka regler som ger ersättning från staten. Alla landsting har fått medel av staten men inget har fått mindre än Västmanland. Halland har till exempel fått 109 miljoner kronor under samma tid som Västmanland fått 10 miljoner kronor.

Även ett landsting som Norrbotten har fått 37,5 miljoner kronor mer än Västmanland. För tillfället erbjuder staten pengar till de landsting som säkerställer patientsäkerheten, men det är tveksamt om Västmanland klarar av kraven. I förslaget till statsbudget önskar regeringen ge 360 miljoner kronor till de landsting som utvecklar vårdval inom andra specialiteter än allmänmedicin, men återigen så saknar Västmanland någon plan för att ta del av dessa medel.

Samtidigt som politiker, tjänstemän och verksamheten skyller på varandra om varför landstingets sjukvård går back och lands-tinget behöver låna hundratals miljoner så klarar man inte av att ta del av de medel som erbjuds och som övriga landsting klarar.

Jag har varit verksam som familjeläkare i Västmanland i 20 år och minns fortfarande hur man i slutet av 1980-talet och början av 1990-talet utvecklade familjeläkarverksamheten. Då var det ett antal modiga och framsynta politiker som tillsammans med verksamhetsföreträdare såg att det fanns en inneboende kraft inom verksamheten som man kunde ta del av om man lät den själv få välja hur sjukvårdsuppdraget skulle utföras.

Man skapade en familjeläkarverksamhet som var en nationell förebild och som vi fortfarande har glädje av. Tyvärr har senare politiker reducerat den ekonomiska ersättningen så vi i dag får relativt sett 25 procent mindre än tidigare, strypt rekryteringen så att det inte finns fler familjeläkare 2011 än 1993 och byråkratiserat kravställning och rapportering från en dryg A4-sida till närmare hundra.

Nu finns en möjlighet att försöka göra om samma lyckade förändring för övriga specialister. När landstingspolitiker i unison klagar på att läkare inom sjukhuset är förändrings-obenägna och lågproduktiva (det vill säga slöa och lata) som orsak till att man inte klarar av väntetidsmiljarder, operationsköer med mera, så är det fascinerande att se samma politiker bekymra sig över att samma läkare inom den öppna privata specialistvården är för produktiva (det vill säga tar för många patienter).

Man kan självklart tro att läkare inom landstinget är lågproduktiva på grund av lathet och överproduktiva av penningbegär, men det kanske ändå är möjligt att sjukvård i landstingsdrift är mindre effektiv än privat verksamhet av andra skäl?

Enligt Statistiska centralbyrån var Västmanland ett av två landsting som hade mindre sjukvårdspersonal 2007 än 2001. Samtidigt ökade andelen byråkrater med 28,7 procent. I dagsläget är det cirka två administratörer per läkare och Västmanland ligger i topp tre i Sverige med detta. Halland som får mest pengar från staten har minst administratörer per läkare. Av något skäl verkar inte landstingsledningen se kopplingen.

Om landstinget vill undvika grekiska lånebehov så är det kanske läge att fundera på om inte mer av skattekronorna ska gå till vård och att detta sker bäst på det sätt som staten nu premierar, en välutvecklad öppen specialistvård tillsammans med en utbyggd primärvård som kan avlasta sjukhuset och säkerställa rätt vård till rätt patienter i rätt tid.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons