Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärare: Därför frivillig högskolebehörighet

Det är bra med visioner och höga målsättningar, som Pia Nilsson med flera visar i sitt inlägg,.

Annons
Inte alltid högskola. Högskolebehörighet från alla yrkesprogram ledde till problem, hävdar Birgitta Carstedt.foto: scanpix

Men glöm inte bort verkligheten – och verkligheten var att högskolebehörigheten från en del yrkesprogram var falsk.

Bara en blick på den mängd kursböcker i svenskämnet som producerades speciellt för yrkesprogrammen ger en insikt om att samma kursbeteckningar kunde innebära helt olika innehåll jämfört med de studieförberedande programmen. Därutöver tänjde lärarna på yrkesprogrammen maximalt på den nedre gränsen för godkänt eller resonerade så, att eleven får godkänt därför att den aldrig kommer att söka till högskolan! Även en aktiv socialdemokrat gjorde så.

Elever som sökte till högskolan hade inte samma förkunskaper och konkurrensen om högskoleplatser blev snedvriden gentemot dem som gått studieförberedande program. Glöm inte att kärnämnena ibland blev en plåga för både elever och lärare.

Berätta gärna hur många elever från yrkesprogrammen som fortsätter på högskolan inom till exempel en femårsperiod från studentexamen. Under sju år på yrkesprogram har jag haft en elev som visste att hon skulle fortsätta på högskolan.

I dag ska alla elever på yrkesprogram som önskar högskolebehörighet beredas denna möjlighet under sin gymnasietid (utökat program, individuellt val med mera) och detta tillsammans med elever som verkligen vill läsa ämnena. Rätten till komvux är starkare än tidigare. Högskolebehörigheten kan också planeras in i ett yrkesprogram, som för blivande undersköterskor att kunna läsa till sjuksköterska.

De nya yrkeslinjerna har tydligare inriktningar och syftar till högre anställningsbarhet än de gamla yrkesförberedande som förlorade många yrkestimmar när högskolebehörigheten infördes.

Socialdemokraterna talar dock aldrig om ett mycket större problem på yrkeslinjerna. Tidigare kunde elever med problem i teoretiska ämnena bli stjärnor när de gjorde sin yrkespraktik. I dag finns en tendens att dessa inte heller tar vara på yrkespraktiken. I stället hoppar allt fler av eller straffar ut sig och tycker att det är mysigare att ”chilla” på skolan när resten av klassen är på praktik.

I förlängningen påverkar detta arbetsmarknaden för ungdomar. Många småföre-tagare vill anställa någon men vågar inte därför att de har blivit brända. Ungdomar som har gjort sin praktik, testat lärlingsprogrammen, varit provanställda har inte kunnat hålla tider, inte orkat jobba eller ta ansvar. Var kommer det problemet ifrån? Grundskolan? Föräldrarna?

De diagnostiska proven i matte vid gymnasiestarten visade att på vissa program kunde hälften av eleverna ha en kunskapsnivå motsvarande mellanstadiet. Samma tendens märktes även i svenskämnet. Det blev en orimlig börda på gymnasiet att utan extra resurser kompensera sådana brister.

Nu har lärarutbildningen stärkts, läsa-räkna-skriva garanti har införts liksom en mängd mattesatsningar men det kommer att dröja decennier innan det ger fullt utslag. Det är inte meningen att gymnasiet skall kompensera för svagheter i grundskolan men det bidrar till att frivillig högskolebehörighet är en nödvändighet.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons