Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lärarförbundet: Allt börjar med en bra lärare

Vem vill bli lärare? Vad lockar till yrket? Kraven att söka in på lärarutbildningen skärps, utbildningen blir längre.

Annons
Mer i plånboken. Det finns ett starkt stöd i samhället för lärarnas lönekrav, skriver Per Dahlberg. Foto: Scanpix

Innehållet i utbildningen förändras. Allt detta för att få en skola som ska förbättra måluppfyllelsen enligt våra politiker. Skolan ska ge våra barn och ungdomar en god utbildning som ska leda till att Sverige ska stå sig konkurrenskraftigt mot omvärlden.

I grunden handlar detta om att behålla den välfärd vi har och förbättra och utveckla den. Det är också då vi får en möjlighet att bidra med en sund global utveckling när det gäller miljön och bekämpa fattigdomen.

Samhället har stora förväntningar på vad skolan, lärare och skolledare ska lösa. Vill samhället betala för detta? Lönerna är helt fel satta både för lärare och skolledare utifrån det rörliga kapital som de är satta att förvalta. Förväntningarna är stora på en god framtida utdelning av det insatta kapitalet. Görs det rätt investeringar i skolan? När skolan misslyckas innebär det kostnader för samhället.

När det gäller lönerna inom skolan så är lärare och skolledare felavlönade. Politiker har uttalat sig om att lärare och kommunalråd hade lika lön på 1960-talet. Men i dag är det inte så. Ett kommunalråd har en månadslön på cirka 41 000 kronor. En lärare i förskolan 55 år, med cirka 25 år i yrket, har en månadslön på ungefär 25 000 kronor. En lärare på högstadiet i samma ålder och år i yrket har i dag en månadslön på cirka 28 500 kronor och en rektors lön ligger i dag i snitt på 38 000 kronor. Vilka kapitalförvaltare med i dag lika lång utbildningstid har dessa löner? Även inom näringslivet påtalas detta att lärare och skolledare är felavlönade.

Lönen är en viktig del när det gäller valet av yrke. I debatten om lärarlöner lyfts det ibland fram att i undersökningar sägs det att ungdomar inte bryr sig om lönen då man söker sig till läraryrket. De prioriterar annat. När dessa ungdomar sedan går igenom utbildningen och kommer ut i yrket blir de oerhört förvånade över lönen och att en god löneutveckling är obefintlig när de jämför sig med jämnåriga som studerat till andra yrken.

De ungdomar som söker sig till läraryrket brinner för ett engagemang för uppgiften och uppdraget i skolan men bara därför ska inte lärare acceptera att de är felavlönade eller att samhället inte har råd. Lärarlöner i offentlig regi eller inom friskolorna är i dag i princip lika.

Enligt en opinionsundersökning publicerad i Lärarnas tidning stöder 54 procent av svenska folket Lärarförbundets krav på större löneökningar än andra grupper i den pågående avtalsrörelsen. Det finns ett starkt stöd i samhället för lärarnas lönekrav.

Allt börjar med en bra lärare, urvalsprocessen till utbildningen skärps och utbildningen blir längre. Nu fattas det bara att politikerna vågar sätta ned foten och ger lärarna och skolledarna den lön de har rätt att kräva.

Per Dahlberg

ordförande i Lärarförbundet i Västerås

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons