Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Lars Lindén (kd): De mänskliga rättigheterna firar 60 år i dag

Annons

När världen idag den 10 december än en gång riktar blickarna mot Nobelfestligheterna i Stockholm och begrundar mänsklighetens framsteg inom de olika vetenskapliga områdena, ger det oss alla en möjlighet att reflektera över de 60 år vi levt med begreppet mänskliga rättigheter.

Det var den 10 december 1948 som Förenta Nationernas generalförsamling antog och kungjorde en allmän förklaring om de mänskliga rättigheterna.

Att vi människor behöver en förklaring om våra rättigheter ifrågasätts från många håll i vår tid och det är därför viktigt att framhålla betydelsen av detta historiska dokument och reflektera över den djupa insikt i människans livsvillkor som den förmedlar.

För att förstå vår samtid och tillsammans kunna bygga ett mänskligt samhälle måste vi försöka förstå deklarationen om de mänskliga rättigheterna och de tidlösa värderingar som utgjort dess grund.

Det var i efterdyningarna av två förödande världskrig under 1900-talet som tanken på en förklaring av mänskliga rättigheter föddes. I ingressen till deklarationen konstateras att "ringaktning och förakt för de mänskliga rättigheterna har lett till barbariska gärningar som har upprört mänsklighetens samvete".

Det konstateras också att "erkännandet av det inneboende värdet hos alla som tillhör människosläktet och av deras lika och obestridliga rättigheter är grundvalen för frihet, rättvisa och fred i världen".

Det var i en önskan om fred, frihet och solidaritet som världen bekräftade sin tro på de grundläggande mänskliga rättigheterna, den enskilda människans värdighet och värde samt mäns och kvinnors lika rättigheter och beslutade att främja sociala framsteg och bättre levnadsvillkor för alla människor.

Vars och ens rätt till tankefrihet, samvetsfrihet, religionsfrihet, åsiktsfrihet och yttrandefrihet blev nedtecknat, erkänt och förklarat.

I dag kan det vara på sin plats att speciellt påminna om deklarationens 16:e artikel där det slås fast att "familjen är den naturliga och grundläggande enheten i samhället och har rätt till samhällets och statens skydd". Det är i den andan som FN 1989 antar "Konventionen om barnets rättigheter", som är en naturlig påbyggnad av de mänskliga rättigheter som antogs för 60 år sedan. Om vi kan se och förstå barnets speciella situation kan vi nå en större insikt i våra egna livsvillkor.

Barnkonventionen tydliggör bland annat att "barnet har rätt att få vetskap om sina föräldrar och bli omvårdat av dem".

Den franske författaren Pierre Teilhard de Chardin, som var en av de stora tänkarna vid tillkomsten av de mänskliga rättigheterna, skriver i sin bok, Fenomenet människan, "att ingen framtida utveckling är att vänta för människan annat än i förening med alla andra människor". Chardins styrka är att han förmår beskriva vår frihet till gemenskap och hur begreppen personalism och universalism förenas i en övergripande teologi.

Hans filosofi genomsyrar hela dokumentet om de mänskliga rättigheterna och framträder tydligt redan i den första artikeln:

"Alla människor är födda fria och lika i värde och rättigheter. De har utrustats med förnuft och samvete och bör handla gentemot varandra i en anda av gemenskap."

Den europeiska gemenskapen har under hela sin existens efter andra världskriget arbetat utifrån de tankegångar som formulerade de mänskliga rättigheterna år 1948.

Skyddet av mänskliga rättigheter är Europas själ och i hjärtat av den europeiska identiteten.

Låt oss fira 60 år med de mänskliga rättigheterna genom att fördjupa vår kunskap om detta dokument och de tidlösa värderingar som utgjort dess grund.

Lars Lindén

kandidat i valet till EU-parlamentet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons