Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

LRF: Orimligt att grodor bedöms vara viktigare än lantbruk

Annons
En riktig groda. Varför måste lantbrukets villkor försämras för att grodornas förutsättningar ska optimeras? undrar Sture Johansson och Per Nyström.foto: scanpix

Slussen i Stockholm ska byggas ut för att ge ökad kapacitet för tappning av vatten från Mälaren. På det sättet minskar också risken för översvämning i bland annat Stockholms tunnelbanesystem och vid andra känsliga anläggningar och marker nära Mälaren.

Det är ju väldigt positivt med både ökad avtappningskapacitet och minskad översvämningsrisk.

Finns det då några negativa konsekvenser av Slussprojektet ? Det borde det ju rimligen inte göra. Ett sådant stort projekt som ombyggnad av Slussen omfattas ju naturligtvis av omfattande utredningar och miljökonsekvensbeskrivningar.

En mycket viktig del i ett sådant arbete borde naturligtvis vara att göra avvägningar mellan olika samhällsintressen, samt att ta hänsyn till vad som är de viktigaste förutsättningarna för ett hållbart och uthålligt samhälle.

Ett samhällsintresse som då inte får glömmas bort är ju naturligtvis lantbruket och livsmedelsproduktionen. Men när projektet påbörjades så ”råkade lantbrukets konsekvenser glömmas bort”.

LRF påpekade detta på ett tidigt stadium, varvid en utredning om konsekvenserna för lantbruket tillsattes. De största konsekvenserna för lantbruket uppstår om dagens högsta och lägsta nivåer i Mälaren ändras och/eller senareläggs.

Ekologin i Mälaren är anpassad efter dagens nivåer och dagens tidpunkter för avtappning. Det finns då troligen en flora och fauna som är anpassad efter dagens nivåer och tidpunkter för avtappning i Mälaren.

Lantbruket är den näring som skulle beröras negativt av en senareläggning av tappningen av Mälaren på våren och hösten. Det skulle innebära ett senare vår- och höstbruk, med sämre skörd som resultat sett över en längre tidsperiod.

Dessa faktorer har naturligtvis utredarna tänkt på, så då finns det väl inget för lantbruket att oroa sig för ?

Tyvärr, så finns det kanske ett särintresse som får överskugga allt annat av ekonomiskt och ekologiskt intresse. Särintresset är att maximera det man tror blir en optimal livsmiljö för grodor. Rimligen måste det finnas grodor som klarar dagens tider för tappning. Varför måste då lantbrukets villkor försämras för att grodornas förutsättningar ska optimeras? Det är i våra ögon en fullkomligt orimlig slutsats av avvägning mellan olika värden och intressen.

Övrig flora och fauna som är anpassad efter nuvarande tider för tappning. Är den mindre värd än grodorna ?

Vem har i så fall bestämt det? Vem bestämmer att grodorna är den viktigaste parametern för nivåer och tappningstidpunkter? Är det naturvårdskonsulter som ges den rätten ?

Självklart ska olika intressen vägas mot varandra, men då ska även så kallade miljöintressen tåla en förutsättningslös diskussion och avvägning mot andra samhällsintressen.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons