Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Många skatter fördyrar boendet

Annons

Fastighetsskattens vara eller icke vara tycks kunna diskuteras i det oändliga. Där finns de som tror att fastighetsskatt är villaägarens enda "hyreskostnad". Merparten av utgifterna för allt boende består av skatter samt moms på skatter. Av de totala boendekostnaderna är trots allt själva fastighetsskatten bara en bråkdel, dock en inte oväsentlig del för många löntagare och pensionärer. Det trista är att man skall krävas på både fastighetsskatt och förmögenhetsskatt för sitt enkla boende.

Att bo i ett eget litet hus är rent ekonomiskt en dålig affär. Hyres- och bostadsrätter i större hus är billigare för motsvarande boyta. Villaägarens utgifter, "hyra" består av fastighetsskatt, förmögenhetsskatt, utgifter för reparationer/underhåll, värme, el, vatten/avlopp, sopor, försäkringar, med mera samt skatter på dessa.

Underhållskostnaderna har stigit drastiskt. Den liter målarfärg du köpte för 10 kronor på 1950-talet betalar du 500 kronor för i dag. Som villaägare har du inte de stora fastighetsägarnas rabatter och besparingsmöjligheter.

Värmeförbrukningen blir extra hög med alla ytterväggar och värmetaxan höjs om uppvärmningen inkluderar utrymmen utöver själva boytan (lägenheten).

Vattentaxa beräknas utifrån tomtytan (så kallad regnvattenskatt).

Fastigheten "skönstaxeras" efter mall till ett så kallat marknadsvärde som inte behöver vara korrekt för en viss fastighet. Det så framtagna taxeringsvärdet utgör en förmögenhet som läggs till grund för fastighetsskatt och förmögenhetsskatt. I det fastighetsbeskattade taxeringsvärdet ingår tomt oavsett om du äger den eller inte.

När man säljer en fastighet får man betala vinstskatt, det vill säga en viss del av krontalsökningen mellan inköp och försäljning. Den summan har ingen anknytning till ökning av fastighetens marknadsvärde eftersom beräkningen grundar sig på kronor, ej månadslöner. Räknat på en fyrtioårsperiod kan försäljningsvärdet ha stigit med tio gånger köpesumman medan månadslönen har ökat med 14 gånger och fastighetens faktiska värde därmed har stigit med 0,7 gånger, vilket innebär en värdeminskning på 30 procent.

Man borde alltså få ett skatteavdrag för de 30 procentens förlust i stället för en beskattning av de 90 procent som är en del av måttet på kronans värdeförsämring under de fyrtio åren. Dessutom borde man kunna få tillbaka den skatt som under åren debiterats på felaktig grund om det visar sig att den fiktiva förmögenheten inte går att lösa in vid en försäljning.

Som "liten" fastighetsägare kan man ej heller spara in på utgifter för uppvärmning av bostaden genom att effektivisera energianvändningen, eftersom en uppgradering av husets värmeutbyte leder till en högre beskattning (höjd taxering) vilken med nuvarande energipriser äter upp besparingar som kan göras.

De som ivrar för beskattning av boende bör i första hand se till att allt boende beskattas likvärdigt, exempelvis att alla bostadsfastigheter får samma beskattningsgrund och skattesats samt att även bostadsrätter beskattas med fastighets- och förmögenhetsskatter i proportion till marknadsvärdet.

Som mest korrekt synes vara att bostäder, om de skall beskattas, beläggs med endast en form av skatt; bostadsskatt eller förmögenhetsskatt.

Karl-Henry Anderson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons