Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Moderater: Hårdare tag mot bidragsfuskarna

För att kunna slå vakt om våra gemensamma trygghetssystem, som till exempel sjukförsäkring, föräldraförsäkring och sjuk- och aktivitetsersättning, så måste förtroendet för att ersättningar från dessa går till dem som verkligen har rätt till dem öka.

Annons

Detta kan endast åstadkommas genom att vi tar itu med det som i förmildrande ordalag kallas för "bidragsfusk".

I själva verket handlar det om brottslig verksamhet. Stölder från trygghetssystemen i enskilda fall på tiotusentals eller hundratusentals kronor handlar inte om "fusk", det är en kriminalitet som riktar sig mot dem som är i störst behov av samhällets gemensamma stöd. För att slå vakt om trygghetssystemen tar vi nu hårdare tag mot bidragsbrottsligheten.

Den 1 augusti infördes en ny, kort och tydlig, lag - bidragsbrottslagen. Denna lag omfattar bidrag och ersättningar som betalas ut till enskilda från Försäkringskassan, Premiepensionsmyndigheten, Centrala studiestödsnämnden, Migrationsverket, länsarbetsnämnderna, a-kassorna och kommunerna. Dessa instanser betalar årligen tillsammans ut över 500 miljarder kronor i olika förmåner till enskilda. Den som begår bidragsbrott genom att till exempel uppge oriktiga uppgifter eller felaktiga förhållanden kan enligt den nya lagen komma att dömas till böter eller fängelse i upp till fyra år. Den som begår brott genom grov oaktsamhet kan dömas för vårdslöst bidragsbrott till böter eller fängelse i högst ett år. Till detta kommer att de aktuella myndigheterna, arbetslöshetskassorna och kommunerna blir skyldiga att anmäla misstänka bidragsbrott.

Det finns ingen exakt siffra på bidragsbrottslighetens omfattning. Försäkringskassan har under flera år gjort uppskattningar över omfattningen inom sitt ansvarsområde. Inom till exempel den tillfälliga föräldrapenningen har dessa visat att över 16 procent av de inlämnade uppgifterna som ligger till grund för utbetalningar av ersättning varit felaktiga.

Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering har i en studie visat att över 22 procent av de utbetalda bidragen skulle vara felaktiga. Ytterligare en studie har visat på att åtta procent av det utbetalda aktivitetsstödet skulle ha skett på felaktiga grunder.

Internationella studier visar på att bidragsbrottsligheten uppgår till 2-5 procent av de utbetalade beloppen. Skulle Sverige ligga på fem procent i felaktiga utbetalningar, vilket på goda grunder kan antas utifrån de generösa ersättningar vi har och den hittills svaga kontroll som skett av dessa utbetalningar, så handlar det om 20-25 miljarder kronor som varje år stjäls från våra gemensamma trygghetssystem.

I och med den nya lagen blir bedrägerier mot trygghetssystemen för första gången ett separat brott. Tidigare har brotten sorterat under bedrägerilagstiftningen. Dessutom tillkommer grov oaktsamhet som ett nytt brott och myndigheternas skyldighet att anmäla misstänkta brott.

Bidragsbrottslagen är ett viktigt steg på vägen för att bekämpa brotten mot våra trygghetssystem. Kan vi stoppa utbetalningar som grundar sig i brottsliga handlingar, så kommer skattemedel att användas på ett bättre sätt och förtroendet öka för de trygghetssystem som vi alla omfattas av. De som på grund av till exempel handikapp, sjukdom eller arbetslöshet behöver vårt gemensamma stöd ska känna sig lika säkra på att få detta, som de som begår bidragsbrott ska känna sig säkra på att bli straffade och riskera att få upp till fyra års fängelse.

Gunnar Axén

Ordförande i riksdagens socialförsäkringsutskott

Jessica Polfjärd

Riksdagsledamot för Västmanland

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons