Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

MP: För ett rättssäkert mottagande i särskolan

Skolinspektionen har granskat 30 kommuner om deras handläggning och utredning inför mottagande i särskola. Liknande utvärderingar har gjorts tidigare, då av Skolverket. Och fortfarande måste myndigheten föreslå åtgärder för att ge eleverna en större rättssäkerhet.

Annons
Kritisk. Skolinspektionens generaldirektör Ann-Marie Begler presenterade en granskning av mottagandet i särskola.foto: scanpix

Ett par år efter kommunaliseringen av särskolan 1996 gjordes utvärderingar av Skolverket. I en av utvärderingarna kom det fram att skillnaden mellan om elev blev mottagen i särskola eller inte skiftade starkt mellan kommunerna. Man kunde bland annat se att på de skolor där det fanns psykolog var det vanligare att barn testades för eventuellt mottagande i särskola. Det man också såg var att begreppet ”barn med autismliknande tillstånd” användes mycket brett och frikostigt i vissa kommuner. I den nya skollagen får barn med ”bara” autism eller autismliknande tillstånd inte längre tas emot i särskolan. Det är en riktig förändring som sker. Särskolan ska vara till för elever med utvecklingsstörning!

Det är oroväckande att de problem med mottagandet som fanns för över tio år sedan fortfarande består. I betänkandet Åtgärder för särskild undervisning och utbildning av psykiskt efterblivna i barn- och ungdomsåren 1936, uttrycker man att anledningen till att skilja ”psykiskt efterblivna barn” från de övriga eleverna var att ”bringa lättnad åt de vanliga klasserna”. Är detta ännu anledningen till att så många elever fortfarande tas emot i fel skolform – att klassen ska vara så homogen som möjligt?

Skolinspektionen skriver i sin granskning att ”handläggningen inför mottagande i särskolan har brister och är rättsosäkert”. Bland annat är det endast 40 procent av kommunerna som gör en social utredning. Den utredningen är viktig för att få kunskap om olika bakgrundsfaktorer som kan förklara barnets svårigheter, traumatiska upplevelser till exempel.

I år är det 15 år sedan särskolan kommunaliserades och fortfarande finns uppenbara och allvarliga brister inför mottagande i särskolan. Skolinspektionen har en rad förslag till regeringen. Ett av förslagen är att landstingen ska genomföra de psykologiska och medicinska utredningarna eftersom det är där kompetensen finns. Jag tror att det viktigaste är att personerna som bedömer om barnet/eleven har rätt till särskola eller inte har kompetens och erfarenhet av barn med utvecklingsstörning, oavsett om personen finns inom kommun eller landsting.

I utredningen som låg till grund för särskolans kommunalisering betonades att beslut om mottagande i särskola bör fattas på hög nivå och att personer med särskild kompetens inom handikappområdet skulle medverka. Carlbeckskommitténs slutbetänkande från 2004 föreslog att det i skollagen skulle finnas krav på att utredningen om mottagande till särskola ska vara ”allsidig och omfatta såväl en pedagogisk och en social som en psykologisk och medicinsk bedömning”.

Det har funnits krav och rekommendationer i dessa utredningar under många år men det blir ändå fel i alltför många fall. Förhoppningsvis kommer Skolinspektionens förslag på åtgärder att läsas och åtgärdas av fler än de 30 kommuner som ingått i undersökningen och förhoppningsvis leder detta till en större rättssäkerhet för eleverna.

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons