Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Nyanserad bedömning i regeringsrätten

Annons

Att ha en egen bostad är ett viktigt mål för alla människor. Om man har ett funktionshinder ska detta mål vara lika uppnåeligt som för andra människor.

Västerås stad har i dagarna fått Regeringsrättens dom i ett mål där kommunen överklagat ett ärende angående en kvinna som fått vänta drygt sju månader på en fullvärdig gruppbostad och där kommunen dömdes till att betala en sanktionsavgift i lägre rättsinstanser. Regeringsrätten var av annan mening och friade kommunen från denna avgift.

Ärendet var aktuellt under förra mandatperioden. Det var en överväldigande majoritet av politikerna i nämnden för funktionshindrade som ansåg det nödvändigt att få ärendet prövat i högre instans, vilket inte tidigare gjorts.

Vad är skälig väntetid för att få en fullvärdig gruppbostad? Regeringsrätten har varit nyanserad i sin bedömning utifrån att ingen tidsgräns är inskriven i LSS (lagen om stöd och service till vissa funktionshindrade) och menar att en väntetid på drygt sju månader är skälig.

När man har ett funktionshinder, och väntar på en permanentbostad, är det viktigt att det blir en bostad där man kan få det så bra som möjligt, ha kamrater kring sig som man trivs med och att funktionshindret passar in med de övrigas. Därför är det orealistiskt och fel att kräva att en kommun snabbt plockar fram en plats i en gruppbostad utan att ge sig tid att beakta dessa punkter. Planprocessen för nybyggnation kan också ta sin tid, särskilt om överklaganden sker.

Som nämndpolitiker anser jag att god planering för ett boende är A och O, vilket också länsstyrelse och rättsinstanser trycker på.

I Regeringsrättens domskäl står att det kan behövas upp till ett år för att verkställa ett beslut när det gäller gruppbostad "för att kontakter med olika intressenter" ska kunna tas. "För en del andra insatser bör endast korta dröjsmål kunna godtas".

Jag tror inte att denna prejudicerande dom kommer att missbrukas av kommunerna. Länsstyrelserna har god uppsikt över kommunernas planering av bostäder för personer med funktionshinder och LSS-utjämningssystemet har satt fart på byggandet av gruppbostäder i Sverige. Om man inte ordnar det för sina funktionshindrade kommuninvånare straffas man med stora avgifter i utjämningssystemet. Västerås stad tvingades därmed bygga gruppbostäder och se, nu är kön borta!

Elisabet Fridén

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons