Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ökad dieselskatt växlar in på fel spår

Annons

Regeringen och stödpartierna vill höja dieselskatten med 30 öre per liter. Man kallar det skatteväxling. Men vad växlas det mot? Det är rimligt att kräva att effekterna belyses.

I sanning handlar det om en ren pålaga för näringslivet. En sådan skattehöjning blir därför kontraproduktiv. Man blundar för sambandet mellan näringslivets livskraft och social välfärd.

En ökad dieselskatt får omedelbara och negativa konsekvenser för konkurrenssituationen inom näringslivet och inom yrkestrafiken. Varje skattehöjning på diesel pressar de svenska företagens konkurrenskraft till följd av långa transportavstånd i Sverige och till internationella marknader. Svenska åkerier får en sämre situation i förhållande till utländska konkurrenter. En höjning av dieselpriset med 30 öre litern innebär att kostnaden ökar med en dryg procent för en vanlig lastbilstransport. För företagare som är beroende av transporter i flera förädlingsled adderas kostnaderna. Det finns många företag som är inblandade i produktions- och transportprocessen och kostnadsökningarna slår naturligtvis olika för olika typer av verksamheter. Men ökade transportkostnader belastar klockrent lönsamheten i varje företag.

Transporterna är starkt beroende av fossila bränslen och det är åtminstone inom den närmaste tiden inte ekonomiskt försvarbart att frigöra sig från det beroendet. Dieseln har oslagbara fördelar som drivmedel. Inom andra sektorer är bindningen till fossilbränslen inte lika stark och det har där varit möjligt att finna andra energikällor. Transportsektorn har därför relativt sett kommit att svara för en allt större total andel av förbrukningen av fossilbränslen. Det är inget uppseendeväckande i det, men det används som argument för att straffbeskatta bilismen. Diesel och bensin betalar redan i dag en högre koldioxidskatt än andra bränslen. Den enda rimliga prissignal som kan styra utsläppen av klimatgaser är att samma pris ska gälla oavsett källan till utsläppen.

Självfallet ska ansträngningarna för att förbättra miljöprestanda för vägtrafiken fortsätta. Det mest verkningsfulla angreppssättet är att arbeta för energieffektivisering inom transportsektorn genom att rationalisera och effektivisera transportflödena. Nuvarande klimatmål måste på ett mer eftertänksamt sätt ta hänsyn till svårigheterna att ställa om transportsektorn till alternativa drivmedel.

Samtidigt som de ökade dieselskatterna skadar näringslivets konkurrenskraft uteblir emellertid påstådda miljöstyrande effekter. Dieselskattehöjningen är ett alltför trubbigt medel. Det finns inget realistiskt alternativ till att förbruka diesel och möjligheterna att komma undan skatten genom att flytta gods till andra transportslag eller att minska antalet transporter är ytterst begränsade då transporterna är ett resultat av alla andra aktiviteter som vi önskar i ett välfärdssamhälle. Från vissa politiker hörs att minskade transporter är ett mål i sig men ett sådant mål kommer att stå i skarp konflikt med en rad andra mål i ett samhälle som arbetar för ekonomisk utveckling och social välfärd. Den föreslagna dieselskattehöjningen slår därför mot tillväxt och välstånd utan att miljön förbättras.

LARS HALLSTEN

HELÉN SELEMARK

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons