Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

PBL - en skendemokratisk lag

Annons

Enligt nuvarande Plan- och bygglagen (PBL) har tanken varit att byggandet skall föregås av samråd om översiktsplaner, fördjupade översiktsplaner, planprogram och detaljplaner.

Syftet med denna successiva uppbyggnad var att överordnade principiella frågor skall diskuteras, samordnas och bestämmas tillsammans med medborgarna innan man går vidare till nästa skede. Genom en större fokusering på fördjupade översiktsplaner och planprogram trodde lagstiftarna också att det skulle bli mindre överklagande av efterföljande detaljplaner.

I PBL finns dock ingen reell besvärsrätt i sak över fördjupade översiktsplaner och planprogram. Besvär över sådana planer kan endast anföras med avseende på den formella handläggningen, om avvikelser skett i förhållande till samrådstider, utställningstider, dokumentutformning et cetera.

Planförslagens utformning i sak i dessa skeden är ur lagstiftningssynpunkt fullständigt ointressant, så länge som de inte strider mot några få begränsade riksintressen. Sakfrågorna i dessa skeden är en ren politisk fråga för de personer som sitter med

i kommunfullmäktiges majoritet. Samråden med medborgarna i dessa tidiga skeden blir ur lag-stiftningssynpunkt en ren formalitet. Detta leder också till att besvärsärendena i detaljplane-skedena inte alls har minskat. Helt logiskt tas också principiella översiktsfrågor upp i besvären av detaljplaner eftersom någon reell besvärsrätt inte finns i tidigare skeden.

Många kommuner och politiker kan säkert följa andemeningen med samrådstanken i alla de successivt uppbyggda planskedena, där samråden inte bara blir enkelriktade remisser och informationsmöten. Men, om trycket från utomstående aktörer

i byggbranschen blir allt för starkt kan beslutsfattarna i sak helt nonchalera de synpunkter och förslag som medborgarna anför om översiktsplaner och planprogram.

Med hänvisning till lagen kan alla sakbesvär i dessa skeden avfärdas med motiveringen:

Vadå, skulle detta strida mot lagen, vi har ju hållit de av lagen stipulerade samråden och utställningstiderna. Dessutom är det kommunen som har monopol på att upprätta stadsplaner, och det är kommunerna som bestämmer när, var och hur planerna skall utformas enligt svensk lag.

Vid sådana tillfällen kan PBL betraktas som en rent "sken-demokratiskt" lagstiftning.

Inte bara politiker och aktörer i byggbranschen har upptäckt att det går att utnyttja sådana kryphål i lagstiftningen. Även medborgare som tidigare engagerat sig i programfrågor och översiktsplanefrågor har upptäckt att deras synpunkter och förslag helt kan åsidosättas enligt lagtexten. Så varför engagera sig?

Inför den nu aktuella över-synen av PBL tycks huvudargumenten från förvaltare och byggbolagens sida vara att ytterligare begränsa "sakägarkretsen" i detaljplaneskedet, de personer eller institutioner som juridiskt sett har rätt att överklaga en detaljplan.

Skulle detta verkligen gynna de slutgiltiga brukarna, hyresgästerna, medborgarna och den demokratitanke som trots allt har funnits i bakgrundsmaterialet till nuvarande lagstiftning, men som inte har backats upp av relevant besvärsrätt i sak?

Vore det inte mer logiskt att införa besvärsrätt i sak även för fördjupade översiktsplaner och planprogram, så att de principiella frågorna i samråd med medborgarna kunde lösas redan då, i stället för att skjuta dem framför sig till detaljplaneskedet?

Dessutom borde statusen på de tidigare dokumenten höjas, inte bara betraktas som allmänt vagt vägledande. Som det nu är kan beslutsfattarna till exempel glatt hänvisa till tidigare planprogram eller fördjupad översiktsplan trots att de i detaljplanen ökat exploateringen med 100 procent, som i den nu aktuella detaljplanen för Nordanby Äng i Västerås. Så var väl ändå inte tänkt med planprogram och fördjupade översiktsplaner.

Rune Karlsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons