Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Pedagogiskt idéforum: Skolk en reaktion på något annat

Ligger det någon sanning i att de flesta skolkare har en mängd olika problem; de är mer kriminella än genomsnittet, de röker och dricker oftare och de har sämre kontakt med sina föräldrar och lärare och att deras betyg är sämre och de fuskar oftare på proven?

Annons

Blotta tanken leder ofrivilligt tankarna till 1700-talets Upplysningstid som bland annat beskrev svarta människor som listiga, lata, slarviga och styrda av nycker. Man slår fast att en kategori, typ skolkare, är på ett visst sätt och följaktligen behövs åtgärder för just den kategorin.

Det är svårt att se nyktert på svensk skola om man är full av principer. Om nu polisen tvångshämtar en motsträvig, rökande och kriminell elev till skolan - vad händer då med den övriga klassen och vilka blir förutsättningarna för den pedagog som ska leda undervisningen? Hjälper det den drabbade eleven att bli mer motiverad? Måste man vara en lysande stjärnpedagogartist som kan locka en hel klass till brinnande intresse för sitt ämne? Om så är fallet; var finns den utbildningen? Eller handlar pedagogik mest om naturbegåvade eldsjälar?

Att skapa intressanta lektioner som angår och berör varje elev är varje pedagogs uppgift och dröm. Men varje pedagog har också elevers pubertala humörsvängningar och gruppdynamiska processer att ta hänsyn till. Därför blir inte alla lektioner som man planerat. En bra pedagog är en välplanerad improvisatör. Var finner vi dessa trygga och elastiska medmänniskor?

Arbetsplatsen skolan måste få nya, egna specialverktyg. En grundad och tillitsfull skolpersonal som också kan väva in Livskunskap på ett naturligt sätt inom vars och ens

respektive område är de bästa levande verktyg en skola kan ha. För detta krävs inte bara en uppdaterad lärarutbildning där individ- och grupprocesser är en självklarhet, utan också kontinuerlig stimulans och kompetensutveckling på hemmaplan för all skolpersonal när det gäller bemötande av elever och kolleger. Med andra ord nya och förnyade insikter i kommunikation, känslomässig intelligens (EQ) och social kompetens.

Skolk är alltid ett symtom, precis som feber, nedstämdhet, magont eller huvudvärk. Ta en tablett så blir allting bra.

Forsla eleven till skolan så blir han så nöjd. I vårt jobb med att bygga elevers självkänsla möter vi många elever som har huvudvärk och ont i magen och i 99 procent av alla gånger handlar det om reaktioner på någon hotfull situation; svårhanterliga relationer till kompisar, skolpersonal eller föräldrar. Eller ibland också existentiella grubblerier.

Det finns de som efterlyser en skärpning av skollagen när det gäller möjligheterna att tvinga en elev att fullgöra skolplikten.

Ständigt detta idisslande av tvång, lagar och hårdare tag. 40-talsläraren, kräket och despoten, Caligula vänder sig nog vördnadsfullt i sin grav och fortsätter le hånfullt. Det är inte människovärdigt att 2008 nonchalera elevers frustrerade tillstånd med att höja ribban för dem som inte har hoppet.

På ett plan har vi nog redan lösningen på problemet skolk: respektera barnet som en fullvärdig medmänniska, lyssna färdigt på barnets berättelse och låt inte bara orden vara avgörande utan också kroppsspråket. Barnet kommer så småningom att ge dig förtroende. I den stunden börjar det genuina förändringsarbetet.

Anders Caringer

Lena Schilström

Västerås Pedagogiska idéforum

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons