Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Professorer: Fyrtiotalisterna en tillgång, inte en belastning

Annons
Klart olämpligt ordval. Förre finansministern Pär Nuder (S) blev tagen i örat av dåvarande statsministern Göran Persson (S) för att han kallat personer födda på 1940-talet för ett köttberg. foto: scanpix

Vår förre finansminister Pär Nuder (S) vaktade vid ett morgonmöte på Skandinaviska enskilda banken inte sin tunga utan råkade kalla personer födda på 1940-talet för ett köttberg. De närtagna tog illa vid sig och dåvarande statsministern Göran Persson (född 1949) fick ta sin finansminister i upptuktelse för olämpligt ordval.

Vad är problemet? Under krigsåren var den svenska fertiliteten ovanligt hög och årskullarna från 1940-talet är synnerligen stora. Pär Nuder uttryckte en allmän oro att dessa krävande 40-talister skulle blockera de ungas tillträde till arbetsmarknaden innan de pensionerades och när de väl pensionerats göra att pensionskostnaderna rusade i höjden.

Den genomsnittliga återstående livslängden för män vid 65 års ålder är nu för män 18 år och för kvinnor 21 år. Den återstående livslängden efter 65 år ökar snabbt. Under det senaste decenniet har den årliga ökningen i genomsnitt varit 0,159 år (58 dagar) för män och 0,081 år för kvinnor.

Könsskillnaden beror nog till stor del på den synnerligen positiva utvecklingen av männens rökvanor. Med nuvarande ökningstakt har redan om sex år, det vill säga 2016, den genomsnittliga återstående livslängden för en svensk man ökat med ett år och 2022 har den ökat med två år.

Hälsan fördelar sig orättvist på äldre dagar. Många får tyvärr en pensionstid präglad av sjuklighet och trötthet. Många vill helt ägna sig åt barn, barnbarn och fritidsintressen och det är dem väl unnat. Men det finns också ett stort intresse för fortsatta insatser i arbetslivet. Fyrtiotalisterna och äldre pensionärer har utom-ordentliga kunskaper och erfarenheter, som väl använda kan bli en stor tillgång.

För några år sedan infördes anställningstrygghet till 67 år för dem som vill fortsätta att arbeta efter 65. Reformen var rimlig men ytterligare förlängning av anställningstrygghet är enligt vår mening olämplig och kan lätt skapa generationskonflikter om tillgång till arbetsmarknaden. Däremot måste vi få fram både ett mentalt klimat och en struktur på arbetslivet som gynnar de äldre.

Vi undertecknade författare har stor erfarenhet från sjukvård, utbildning och forskning och vi ser stora möjligheter att ta till vara äldres kunskap och erfarenhet på dessa områden. I dag saknas det kompetenta, erfarna personer inom sjukvården som kan vara mentorer för vårdpersonalen som är under utbildning och på så sätt frigöra värdefull arbetskraft.

Vi vill uppmana både privata företag, landsting och kommuner att på ett systematiskt ta vara på de äldre i arbetslivet. Inom sjukvård, utbildning och forskning bör mentorprogram som tillvaratar äldre mentorer införas.

Förmedling av arbete till äldre behöver också systematiseras både inom privat och offentlig sektor. Om detta sköts på ett klokt sätt skulle vi kunna få fram en dynamik i det svenska samhället som skulle ge stor internationell prestige och se de åldre som ett resurstillskott.

Därför, till slut: Leve fyrtiotalisterna!

Göran Nilsson

professor emeritius,

Centrum för klinisk förskning,

Centrallasarettet, Västerås

Jerzy Leppert

professor,

chef Centrum för klinisk forskning,

Uppsala universitet

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons