Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Stora brister i det allmänna pensionssystemet

Annons

Det nya allmänna pensionssystemet i kombination med tjänstepensionen från kollektivavtalen kommer att göra många besvikna. Detta framgår av en färsk forskningsrapport, som presenterades vid ett seminarium hos Länsförsäkringar AB i Stockholm.

En sjuksköterska och en metallarbetare som vill utnyttja sin lagliga rätt att pensionera sig vid 61 års ålder kan räkna med 36 respektive 39 procent i sammanlagd pension i förhållande till sin respektive slutlön före skatt. Om de i stället väntar till 65 års ålder kan de förvänta sig 46 respektive 49 procent i pension.

De måste fortsätta arbeta heltid och vänta ända till 70-års ålder med att pensionera sig för att ens nå upp till en 60-procentig pension i förhållande till sin respektive slutlön före skatt.

När Försäkringskassan och tidigare Riksförsäkringsverket kommunicerar dessa frågor är siffrorna annorlunda, det talas då i procenttal om betydligt högre pensioner. De flesta människor uppfattar Försäkringskassans siffror som en jämförelse med slutlönen under de sista arbetsåren i livet.

Men så är det inte. I stället talar Försäkringskassan om pensionsutfallen i förhållande till den genomsnittliga livsinkomsten. Detta genomsnitt dras ner av de dåliga åren: låg ingångslön, sjukdom, studier, värnplikt, föräldraledighet och så vidare.

Forskningsrapporten visar att en sjuksköterska måste spara drygt 4 500 kronor per månad om sparandet börjar vid 45 års ålder och om han/hon vid en pensionering vid 65 års ålder vill ha en sammanlagd pension motsvarande 80 procent av slutlönen. Dessutom är avdragsrätten begränsad till 1 650 kronor per månad. En sjuksköterska och många andra lönegrupper är normalt inte i närheten av att kunna sätta av denna typ av belopp i privat sparande. De disponibla inkomsterna räcker inte till. Vid ett sådant förhållande måste staten ta sitt självklara ansvar och via skattemässiga initiativ stimulera pensionssparandet.

Mot denna bakgrund är det oroande att följa de diskussioner som förs inom den av regeringen tillsatta Pensionsskatteutredningen. Trots det låga sammanlagda pensionsutfallet och trots att Sverige redan idag beskattar pensionssparande hårdare än något annat land, överväger utredningen att kraftigt försämra, alternativt helt avskaffa, avdragsrätten för allt pensionssparande. Därutöver överväger man att betrakta all tjänstepension som lön med full förmånsbeskattning som följd för den anställde medarbetaren. Det sistnämnda scenariot har dessutom fått det häpnadsväckande arbetsnamnet "rättvänd beskattning".

Budskapet till utredning och politiker måste därför bli: Sluta beskatta det långsiktiga pensionssparandet hårdast av alla länder - främja i stället befolkningens möjligheter att leva på sin framtida pension.

Jan Karlsson

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons