Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Svensk växtkraft: Biogas bästa bränslet

Miljödebattören Bo Persson har under senare år flitigt förekommit på lokaltidningarnas debattsidor på de orter där olika satsningar på miljöriktiga fordonsbränslen genomförs. I VLT den 6 februari är det Västerås satsning på biogasdrivna stadsbussar som ifrågasätts.

Annons

Persson stöder sitt ifrågasättande på det han kallar nya data från FN:s panel för klimatfrågor. Dessa påstås visa att metan ger upphov till en betydligt större växthuseffekt än vad tidigare förutsatts.

Dessa så kallade nya data är i själva verket inte alls nya. Sanningen är i stället den att olika gasers klimatpåverkan har att göra med gasens uppehållstid i atmosfären och den tidshorisont över vilken klimatpåverkan beräknas. Över en tidshorisont om 100 år beräknas metan bidra med en växthuseffekt som är 23 gånger större än koldioxid.

Om tidshorisonten istället reduceras till 20 år ökar metanets växthuseffekt till de nivåer som Persson anger, det vill säga till drygt 60 gånger större än koldioxid.

Detta är ingen nyhet och heller inte aktuellt. V

åra miljömyndigheter, till exempel Naturvårdsverket, liksom EU-kommissionen, USEPA etcetera, tillämpar nämligen alltid hundraårsperspektivet i dessa sammanhang. Slutsatsen är således att några fakta som motiverar en omvärdering av metanets växthuseffekt inte framkommit.

Stor omsorg läggs på utformning och drift av biogassystem. Anläggningar för produktion, lagring och distribution av biogas byggs och används i enlighet med strikta bestämmelser som bland annat syftar till att minimera utsläppen av metan. Verksamheten kontrolleras dessutom regelbundet av utomstående besiktningsorgan. Utsläppen i hela hanteringskedjan är därför mycket små.

Perssons påståenden om stora utsläpp av metan från gasdrivna fordon och bristfällig funktion hos katalysatorer i dessa fordon är direkt felaktiga. Metanutsläppen från moderna bussmotorer exempelvis är begränsad till några få promille av den förbrukade bränslemängden. Livslängden på katalysatorer i såväl tunga fordon som i personbilar är i stort sett densamma i biogas-, diesel- och bensindrivna fordon.

Sammantaget innebär detta att de sammanlagda utsläppen i hela hanteringskedjan för biogas begränsas till i storleksordningen två procent, vilket kan jämföras med de 15-25 procent som systemen kan bära för att fortfarande vara klimatvänligare än motsvarande system baserade på bensin eller diesel.

Persson hävdar att eldrivna bussar är bättre från såväl miljömässiga som ekonomiska utgångspunkter. Det skulle vara intressant att ta del av det faktaunderlag han stöder påståendet på. Vad gäller exempelvis miljöaspekten har

Energimyndigheten lagt fast att all tillkommande elanvändning ska räknas som marginalel och att denna i sin helhet ska räknas som framställd ur de fossila bränslena kol eller naturgas. En satsning på eldrivna bussar går således stick i stäv med såväl nationella som övernationella klimatmål.

Den samlade sakkunskapen är i dag ense om att ett ökat utnyttjande av biogas som fordonsbränsle minskar klimatpåverkan, minskar oljeberoendet och ger nya arbetstillfällen. Potentialen är betydande. På sikt kan betydande mängder bensin och diesel ersättas med biogas, till ett pris och en miljöpåverkan som är lägre än för andra bränsleslag.

Ett uttryck för denna uppfattning är regeringens stöd till utbyggnad av ytterligare tankstationer för biogas i landet. Biogasen blir härigenom ett nationellt bränsle, med 130 tankstationer från Skellefteå och Boden i norr till Trelleborg i söder och med nya förutsättningar för en snabb expansion i landet.

Till bilden hör också att Sverige har unik kompetens i hela hanteringskedjan för biogas. Detta uppmärksammas nu internationellt, inte minst i USA där svenska företag bistår bland annat Kalifornien, med världens tuffaste miljökrav på motorfordon, i utveckling av biogas som fordonsbränsle.

Avslutningsvis kan vi konstatera att några nya omständigheter som motiverar en omvärdering av Västerås stads satsning på biogasbussar inte har kommit fram.

Biogas är, som tidigare konstaterats i bland annat flera offentliga utredningar, det från miljösynpunkt bästa fordonsbränslet.

Per-Erik Persson

Vd, Svensk Växtkraft

Carl-Magnus Pettersson

Driftchef, Svensk Växtkraft

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons