Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tage Andersson, meteorolog: Koldioxiden är en livets gas

Klimatologi var förr läran om nutida klimatet. Inte nu längre. Nu gäller det framtida klimat och hur människan påverkar det.

Annons
Gynnas av koldioxid. I själva verket är koldioxiden nödvändig för växternas fotosyntes och därmed våra liv, skriver Tage Andersson. Foto: Scanpix

Människans inverkan på det lokala klimatet genom jordbruk, skogsbruk, dammbyggnad och stadsbyggnad som förändrar landskapet har ökat genom industrialiseringen och befolkningstillväxten. Liksom påverkan av atmosfärens sammansättning genom förbränning som tillför gaser. Visserligen i förhållandevis små mängder, men koncentrationen av koldioxid och metan har ökat globalt. Helt nya kemiska föreningar tillförs också, i allmänhet med okända konsekvenser. Bland dem märks freoner, som anses skada ozonskiktet.

Klimatologi, i betydelse framtidsforskning, är en ung och omogen vetenskap. Den grundar sig mest på numeriska modeller, de globala klimatmodellerna. Är det möjligt att förutsäga klimatet?

Den som vågar tvivla brukar mötas av argumentet att vetenskapen är enig i frågan och hänvisas till FN:s klimatpanel IPCC, som säger att större delen av den globala temperaturhöjningen under slutet av 1900-talet med stor sannolikhet har orsakats av människan. Om möjligheten att förutsäga klimatet skriver IPCC:

”The climate system is a coupled non-linear chaotic system, and therefore the long-term prediction of future climate states is not possible.” IPCC ger heller inte förutsägelser utan scenarier eller projektioner. I klarspråk spekulationer. IPCC har goda skäl för denna blygsamhet. För naturvetenskap gäller att numeriska modeller måste verifieras mot oberoende data.

Klimatologin kan inte det, eftersom oberoende data saknas. Vi har sett vad som hänt under 1900-talet då koldioxidhalten steg med omkring 30 procent. Då steg den globala medeltemperaturen 0,6 grader Celsius. Stigningen var ojämn, koncentrerad till två perioder, 1910-1940 och 1975-1998. En viss samvariation bevisar inte ett orsakssamband. Vi har inga observationer av vad som händer om koldioxiden ökar ytterligare och kan inte göra ett sådant experiment.

Klimatmodellerna kopplar samman stigande koldioxidhalt och temperatur. Dock är ingen verifierad mot oberoende data. Man kan inte avgöra vilken modell som är bäst. För sina scenarier har IPCC därför valt att bilda medelvärden från flera. Till år 2100 väntas temperaturen stiga med 2 till 6 grader Celsius. Spelrummet beror främst på hur koldioxidhalten ändras. För medier och politiker har spekulationerna blivit säkra prognoser och koldioxiden en livsfarlig luftförorening.

I själva verket är koldioxiden nödvändig för växternas fotosyntes och därmed våra liv. Växtligheten gynnas av mer koldioxid. Faktiskt är den en livets gas.

Dessutom är den endast en av de faktorer som styr klimatet. Faktiskt inte ens den dominerande växthusgasen. Det är vattenångan, som dessutom bildar moln och nederbörd. Enligt ny forskning fungerar de som en atmosfärisk termostat och eliminerar en katastrofal uppvärmning.

Förhoppningsvis ersätts dagens hysteriska koldioxidskräck av sakliga analyser innan åtgärderna mot förmenta klimatkatastrofer hunnit bli katastrofalt dyrbara.

Tage Andersson

meterolog, Norrköping

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons