Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Tänk efter före!

Annons

Återigen förundras man över att en nyrustad skola inte byggs tillgänglig, denna gång Nybyggeskolan. Ansvariga skolledare, arkitekter och tjänstemän på fastighetskontoret skyller på varandra. "En miss" - helt enkelt.

Men, faktum är att det inte bara är en miss, utan flera missar som görs när Västerås kommun bygger om och bygger nytt. Det har investerats hundratals miljoner kronor i våra skolor och förskolor de senaste åren, men ändå passar man inte på att göra lokalerna tillgängliga fullt ut.

Det byggs med nya trösklar och investeras i nya tunga glasdörrar utan dörröppnare. Det finns skolor som öppnar nytt biljardrum i källare utan hiss, så bara de som klarar en brant stentrappa har tillgång till biljardspel på lediga stunder.

Tillgänglighetsprojektet Adacta besöker kommunens alla skolor för att se hur det står till med tillgängligheten. Många nedslag är direkt löjeväckande, till exempel att dörrhandtaget, spegeln, lysknappen och klädkroken på handikapptoaletten sitter 25-50 cm för högt. Visst, det finns en handikapptoalett så du kommer in med rullstolen, men du kan inte nå upp till dörrhandtaget, kan inte spegla dig, inte tända lyset och du måste lägga jackan på golvet. Alltså tillgänglig - men knappast användbar.

Hur ska man då kunna komma till rätta med det här? Fastighetskontoret äger de allra flesta lokalerna där kommunens skolor finns och är oftast delaktig på något sätt när renoveringar och ombyggnationer ska göras. Därför är det är naturligt att det är där som kompetensen måste finnas.

Det är orimligt att tro att en rektor, som kanske får vara med och planera en stor ombyggnation under sitt yrkesverksamma liv, även ska ha aktuell lagstiftning om till exempel tillgänglighet i åtanke vid planering av en skolas utformning. Däremot är det ju rektor och skolenheten som får betala för ombyggnationen den dagen de får en elev med funktionshinder, vilket innebär mindre pengar över till annat.

Det är också orimligt att lägga allt ansvar på elever och föräldrar, att de ska påtala brister i tillgängligheten. En del kanske kan och orkar, men som förälder till barn med funktionshinder är det ofta många andra "fajter" man tvingas ta för att få rätt hjälp med undervisningen, med försäkringskassor, LSS-handläggare, hjälpmedel, habilitering, läkare etcetera. Det kan ju även vara så att det finns personal på skolan som har svårt med exempelvis tunga dörrar på grund av rörelsehinder eller reumatiska problem.

Från centerpartiet lade vi redan 2001 en motion i fullmäktige om att det bör finnas en tillgänglighetsansvarig person inom kommunen som har till huvuduppgift att granska alla planer för ny-, om- och tillbyggnad av offentliga gator, lokaler med mera med hänsyn till olika typer av funktionshinder. Motionen avslogs tyvärr av majoriteten, trots att fastighetsnämnden då var positiv till idén.

En annan motion från centerpartiet angående anpassning av lekplatser bifölls däremot. Det har lett till att två lekplatser hittills, i Utanbyparken och på Djäkneberget, rustats så att de är tillgängliga för alla barn. Kunskapen därifrån har tjänstemännen på teknik och idrott med sig när de planerar nya lekplatser.

Om sex år, 2010, ska allmänna lokaler och platser vara tillgängliga enligt Lagen om enkelt avhjälpta hinder. Allt kan ju inte byggas om på en gång, men varför inte börja bygga tillgängligt när man ändå bygger om? Det är alltid mycket billigare att göra rätt från början, än att göra om saker i efterhand.

VICKI SKURE-ERIKSSON

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons