Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

V: Europakten är en ekonomisk tvångströja

Eurokrisen har kopplat grepp om Europa som nu står inför en stor utmaning att upprätta förtroendet för ekonomin, skapa efterfrågan, jobb och hållbar utveckling.

Annons
Folkets röst. Ett medlemskap i Europakten skulle innebära att Sverige i centrala delar införde den EMU-politik som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003, skriver Johan Lindahl.foto: scanpix

Eurokrisen har kopplat grepp om Europa som nu står inför en stor utmaning att upprätta förtroendet för ekonomin, skapa efterfrågan, jobb och hållbar utveckling.

Bakom stängda dörrar har maktens män kommit överens om en pakt för att rädda euron. EU:s svar på krisen är att privatisera, angripa anställdas rättigheter och skära ned i välfärden. Pakten innebär också att de nationella parlamenten överger ytterligare makt och kontroll till överstatliga institutioner och teknokrater. Dessutom ges EU:s tjänstemän rätten att utdöma sanktionsavgifter och förhandsgranska medlemsländernas budgetar. Sammantaget är innehållet i europakten inget annat än en nyliberal ekonomisk tvångströja för dess medlemsländer.

Det avgörande problemet med den nu föreslagna europakten är att den inte leder Europa ur krisen. Risken är tvärtom stor att de desperata försöken att rädda euron förvärrar krisen i euroländerna. De ekonomiska konsekvenserna av en förstärkt åtstramningspolitik riskerar att bli en kraftigt försämrad extern efterfrågan.

Detta kommer då även att drabba EU-länder med överskott i finanserna, som exempelvis Sverige. Att det i detta läge diskuteras ett eventuellt svenskt medlemskap i europakten är ur ett därför ur ett ekonomiskt perspektiv mycket svårt att förstå, men även rent politiskt är europakten mycket kontroversiell.

Ett medlemskap i europakten skulle innebära att Sverige i centrala delar införde den EMU-politik som svenska folket röstade nej till i folkomröstningen 2003. Samtidigt som dagens riksdagsledamöter bör visa hänsyn till folkomröstningsresultatet bör de även visa respekt för att det i den senaste opinions-mätningen från Statistiska centralbyrån inte var fler än 11 procent av svenskarna som förespråkade ett svenskt medlemskap i EMU.

Men europakten är inte bara dålig medicin för svensk ekonomi och demokrati. Ett svenskt medlemskap är för de krisande euroländerna till mer skada än nytta. Sverige har klarat sig bättre än andra länder för att vi haft en självständig valuta och det är mycket troligt att även de sydeuropeiska länderna klarat sig bättre om de haft en valuta och en räntepolitik anpassad för respektive land.

I stället för att till varje pris rädda det misslyckade eurosamarbetet bör krisdrabbade länder därför ges möjlighet att lämna euron. Dessutom bör de nationella parlamentens makt över finans-, budget- och penning-politiken stärkas så att ekonomin kan anpassas till de förutsättningar som gäller i varje enskilt land. Då kan de länder som så önskar utveckla en stark offentligt finansierad välfärd och driva en offensiv jobbskapande stimulans-politik.

Att Sveriges eurovänliga högerregering ställer sig bakom ett medlemskap i europakten är ingen överraskning, men att Social-demokraterna också ställt sig bakom ett medlemskap är oroväckande.

Det enda hållbara argument som finns för att säga ja till pakten är att man vill ta Sverige bakvägen in i EMU. Är det verkligen vad Socialdemokraterna vill?

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons