Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vad låg bakom krigen i Irak?

Annons

Många känner sig nog övermätta på information om de båda krigen i Irak. Men hur mycket har vi i själva verket förstått av orsakerna och bakgrunden till alla krigsbilder som visat i tv?

Den svenske diplomaten och journalisten Erik Pierre har tagit på sig den stora uppgiften att sammanställa vad som är känt om beslutsfattarnas tankar och bevekelsegrunder. Han försöker beskriva beslutsprocesserna bakom dagshändelserna. Han vill hjälpa läsaren att förstå hur och varför.

Boken berör inte alls själva krigshandlingarna. Den fokuserar på det vi inte fick se i tv.

USA mötte Saddam Hussein i två stora krig. Det första kriget kom som en brutal överraskning för president George Bush den äldre. Det andra kriget drevs fram av hans son president Bush den yngre.

USA hade under 1970- och 80-talen ett spänt förhållande till Syrien och hade drabbats av ett svårt bakslag i Iran när shahen störtades och muslimska fundamentalister tog över makten. I stället hoppades man att Irak skulle bli en motvikt i området. I det långa och blodiga kriget mellan Iran och Irak 1980-1988 stödde därför USA Irak. Man gav stora krediter och tillät leveranser av mycket materiel som var av betydelse för Irak i kriget. Fransmännen gick ännu längre och medgav omfattande vapenleveranser till Irak. Det var ingen tvekan om att västmakterna hoppades på bestående, vänskapliga relationer till Irak.

Men Saddam Husseins brutala framfart matchade inte detta önsketänkande. Han använde kemiska vapen mot iranska soldater och mot civila kurder. Snart kunde ingen missta sig på vilken skräckfigur han var. Och hans ton mot Israel blev allt oförsonligare. Men USA fortsatte ändå att hålla god min.

Irak hade blivit bankrutt genom kriget mot Iran. Vid dess södra gräns låg det lilla Kuwait som tack vare oljan blivit ohyggligt rikt. Om Saddam kunde lägga vantarna på Kuwaits tillgångar skulle hans ekonomiska problem vara ur vägen. Det skulle bli "århundradets bankrån”. Enligt irakiska gissningar väntade så där en 500 miljarder dollar på segraren.

Saddam ockuperade Kuwait på några dygn 1990. Något framgångsrikt bankrån blev det dock inte för västländerna lyckades snabbt spärra Kuwaits tillgångar utomlands. Men USA togs med överraskning trots att det fanns gott om underrättelser som visade vad som var i görningen. I Vita huset ville man helt enkelt inte tro att detta skulle hända.

Men i Storbritannien manade Margaret Thatcher till kamp mot angriparen. Det blev också efter en tid USA:s linje, men först efter betydande vånda och interna motsättningar som Erik Pierre låter oss följa på bästa lyssnarplats i Vita huset och Pentagon.

Till en början hade USA inga andra avsikter än att skydda Saudiarabien mot fortsatt irakisk aggression (operation desert shield). Men snart övergick man till att planera ett motanfall för att befria Kuwait (operation desert storm). Alla vet hur det kriget avlöpte.

Därefter följde ett dramatiskt decennium när FN:s observatörer letade efter spår av kärnvapen, biologiska vapen och kemiska vapen i Irak. Läsaren bjuds på en intressant åktur i nutidshistorien där man får snabbporträtt av de två svenska huvudaktörerna Rolf Ekéus och Hans Blix. Erik Pierre visar hur olika de ofta resonerade och hur de lätt kom på kollisionskurs med varandra.

När George W Bush valdes till president framskymtade det ganska tidigt att han siktade på att störta Saddam Hussein. Efter terrorangreppen mot USA den 11 september startade en målmedveten kampanj som till sist utmynnade i debatter i FN:s säkerhetsråd och en hastig ockupation av Irak.

Erik Pierre redovisar grundligt vad som är känt om motiven för detta krig. Allmänintrycket är att kretsen kring presidenten på olika sätt filtrerade informationsflödet så att man fick fram just det beslutsunderlag man ville ha. Många handläggare genomskådade svagheterna i de uppgifter som talade för att Irak vid den tiden hade tillgång till massförstörelsevapen och var nära lierade med den internationella terrorismen, men de talade för döva öron i den mån de alls ville äventyra sina karriärer genom att ifrågasätta ett krig som presidenten uppenbarligen redan bestämt sig för.

Författaren ligger lågt med eget tyckande. Detta är ingen debattbok i den meningen att den har ett färdigpaketerat budskap. Men Erik Pierre döljer inte sin häpnad över att USA så länge höll fast vid sitt önsketänkande om Irak att man togs med överraskning när Saddam Hussein ockuperade Kuwait.

Lika anmärkningsvärt finner han det att USA så målmedvetet drev fram det andra kriget mot Irak. Han låter läsaren själv formulera svaren på de centrala frågorna: Är USA säkrare i dag än vad landet var före invasionen av Irak? Har Mellanöstern blivit mer stabilt?

PS: I kväll hålls ett seminarium om boken på Stadsbiblioteket i Västerås med Erik Pierre och Mats Svegfors som medverkande.

John Kraft

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons