Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vårdchefer: Psykvården kan bli ännu bättre

VLT har de senaste veckorna granskat den psykiatriska vården i Västmanland. Även om artikelserien till stor del varit kritisk är den välkommen, eftersom den berör en stor och utsatt patientgrupp som sällan får uppmärksamhet.

Annons

Artiklarna tar upp olika områden där vården inte når upp till vår högt ställda ambition. Detta är ingenting vi vill förneka eller bortförklara. Det finns problem inom den psykiatriska vården och ett av de allra största är svårigheten att rekrytera kompetent personal, främst läkare. Det påverkar självklart vården och våra anställda negativt, men är ingenting unikt för Västmanland.

Vi vänder oss däremot emot den bild som återkommande förmedlas, nämligen att det mesta inom psykiatrin är förknippat med problem. Så är det inte. En artikelserie skulle lika gärna kunna handla om alla våra välutbildade och engagerade medarbetare som varje dag hjälper västmanlänningar i svår kris. Eller om hur den psykiatriska vården utvecklats så att en stor grupp människor aldrig behöver hamna i en sjuksäng. Men det är tydligen inte tillräckligt intressant.

Varje år har psykiatrin i Västmanland kontakt med 7 300 patienter. Till den siffran kommer alla med mindre allvarliga depressioner, ångest eller stressymptom som våra familjeläkare tar hand om. En del möter vi bara några få gånger, medan en stor grupp är patienter som vi återkommande har kontakt med. Många blir friska och kan återgå till ett normalt liv, andra får lindring när symptomen är som svårast.

Det är viktigt att klargöra att psykiska sjukdomar i många fall är allvarliga. Precis som med andra svåra sjukdomar med risk för dödlig utgång är det särskilt tragiskt när det drabbar yngre människor. Ännu så länge kan vi inte, lika lite som cancersjukvården, bota alla.

Några allvarliga sjukdomar, exempelvis schizofreni och bipolär sjukdom, går i skov. I bland har patienten bättre perioder – kanske verkar helt frisk – för att plötsligt bli mycket sjuk. I vissa fall går inte patienten frivilligt med på att medverka i vården och lagen om tvångsvård måste tillgripas, vilket är ett stort ingrepp i den personliga integriteten.

Ibland kan man tycka att det är för stort fokus på mediciner. När det är riktigt svårt, och på kort sikt, finns inget som slår läkemedelsbehandling när det gäller att få bukt med symptom och återställa social förmåga. Efter det akuta skedet är psykologiska behandlingsmetoder, ofta i kombination med läkemedelsbehandling, det som ger varaktiga resultat.

I debatten om den psykiatriska liksom den somatiska vården hamnar fokus ofta på antalet vårdplatser. Förklaringen är sannolikt att vårdplatser är något handfast och begripligt, medan vårdens innehåll är mer svårgreppbart. Samtidigt säger antalet vårdplatser mycket lite om kvaliteten på vården. Om så vore fallet skulle den psykiatriska vården ha varit tio gånger bättre på 1970-talet när patienterna i huvudsak vårdades på mentalsjukhus.

En annan missuppfattning är att det endast är landstinget som svarar för den psykiatriska vården i länet. Sedan psykiatrireformen har landstinget och kommunerna gemensamt ansvar för psykiskt sjuka personers vård, behandling och livsvillkor. Kommunerna har ansvar för boendet och boendestöd – sysselsättning erbjuds ibland men är ingen rättighet. Kommunerna har olika förutsättningar att ordna stöd som passar olika individer.

Det är ingen hemlighet att psykiatrin i länet lever under tuff ekonomisk press. Trots det pågår en mängd aktiviteter för att utveckla den psykiatriska vården. Några exempel:

Utvecklingen av psykiatriska vården pågår hela tiden. Faktum är att vi aldrig tidigare har haft så mycket kunskap om psykisk sjukdom som i dag och aldrig haft så bra behandlingsmetoder. Ändå vet vi som arbetar inom psykiatrin av vården kan bli ännu bättre, och det är det vi arbetar för varje dag.

Vi anser att det samlade stödet till personer med psykisk sjukdom behöver mer resurser. Däremot är det inte självklart att enbart landstinget ska ha dessa extra medel. Sannolikt skulle pengarna även göra stor nytta i kommunerna, så att alla psykiskt sjuka kan få en bra livssituation och ett värdigt liv.

Solveig Landquistchef, vuxenpsykiatri Västmanland

Christina Jogérchef, primärvård, psykiatri och handikappverksamhet

VLT svarar: Naturligtvis finns det saker som görs som utvecklar den psykiatriska vården, vilket vi beskrivit översiktligt. Men vårt syfte med serien har varit att påvisa det som inte fungerar. VLT har inför serien bett om att få besöka den psykiatriska kliniken och göra ett reportage från insidan. Vi uppfattade att vi hade ett stöd lokalt hos cheferna för detta. Christina Jogér sade däremot nej till vår begäran.

redaktionschef

Mårten Enberg

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Har du något att säga?

Skriv en debattartikel.

Skriv debattartikel

Mer läsning

Annons