Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Debatten om terrorattackerna i Norge lär fortsätta, nästa steg blir domen mot Breivik.

Den norska 22-kommissionen riktar hård kritik mot polisens agerande efter Andres Behring Breiviks terrorattacker. Polisen tycks ha svårt att hantera när det riktigt oväntade inträffar.

Annons
Kritiserad polis. Den norska 22 juli-kommissionen är kritisk mot hur polisen agarade i samband med Anders Behring Breiviks terrorattacker.foto: scanpix

I går kom den oberoende 22-kommissionen med sin rapport om myndigheternas agerande inför och efter Anders Behring Breiviks massmord. Den berömmer sjuk-vården och frivilliga insatser beskrivs som avgörande för att rädda människoliv och underlätta polisens insats.

Kommissionen riktar däremot på flera punkter hård kritik mot polisens agerande. En snabbare insats hade varit möjlig på Utöya, där polisen först gav sig ut i en överlastad gummibåt. Det kom ett tips om att attentatsmannen i Oslo var klädd som en polis, men tipset blev liggande i över 20 minuter. Myndigheterna hade tidigare fått kritik för dålig beredskap, men ändå fanns stora brister när det blev allvar.

Kommissionen menar att säkerhetspolisen hade kunnat spåra Breivik före den 22 juli. Den fick tips om de stora kemikalieinköpen som Breivik använde för att tillverka bomber. Men indikationerna var inte så starka att det enligt Kommissionen borde ha varit självklart för säkerhetspolisen att agera.

Det är alltid lätt att vara efterklok och med facit i hand konstatera vad som borde ha gjorts. För en svensk är det lätt att minnas den svenska polisens valhänta agerande natten Olof Palme mördades. I efterhand fanns det många tecken på att 11 septemberterroristerna tänkte agera mot USA, men de kunde ändå slå till och orsaka kaos.

En lärdom är därför att när det oväntade och fruktansvärda inträffar kommer misstag att begås och hanteringen kan framstå som amatörmässig. De som uppenbart inte räckte till bör ta konsekvenserna, men som helhet är det inte så meningsfullt att söka syndabockar.

Det viktiga är i stället att dra lärdomar av vad som har hänt och vara bättre förberedd nästa gång. För Norges del finns förslag från kommissionen att ta fasta på om hur risker bättre kan identifieras, samverkan och koordination förbättras.

Kommissionen föreslår också att halvautomatiska vapen ska förbjudas och att det ska bli straffbart att genomgå terrorträning. Det låter som förnuftiga förslag, även om begreppet terrorträning kan bli svårt att definiera.

Stora och oberoende kommissioner behövs för att genomlysa traumatiska händelser, där det egentligen från början framgår att myndigheterna inte höll måttet. Men de brukar sällan innebära att frågorna är slutgiltigt besvarade. Så debatten om terrorattackerna i Norge lär fortsätta, nästa steg blir domen mot Breivik.

Statsminister Jens Stoltenberg fick mycket beröm när han efter tragedin sade att Norge skulle förbli ett öppet samhälle och svaret skulle bli mer demokrati. Hittills har det norska samhället också hanterat påfrestningarna utan att ge efter på rättsstatens krav, vilket bland annat har visat sig i rättegången mot Breivik.

Det spekulerades i om Arbeiderpartiet skulle stärkas politiskt, och om Högerpopulistiska Fremskrittspartiet skulle tappa mark efter massmorden. Så skedde först, men nu verkar det mesta ha klingat av. Den stora opinionsvinnaren det senaste året är i stället Höyre, Moderaternas systerparti. I en opinionsmätning är Höyre Norges klart största parti. Den rödgröna regeringen ligger däremot dåligt till i opinionen.

Mer läsning

Annons