Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är bristen på jobb som främst skapar fattigdom bland både barn och vuxna. Under krisåren var fler barn fattiga.

Det viktigaste för att minska barns fattigdom är fler jobb för föräldrarna, men revor i välfärdssystemen behöver ses över.

Annons
Varning för fattigdom. Professor Tapio Salonen vid Malmö Högskola, Agneta Ålund, programchef, och generalsekreterare Elisabeth Dahlin presenterade Rädda Barnens årliga barnfattigdomsrapport.

Rädda Barnen har kommit med sin årliga larmrapport om barnfattigdom. Att vara fattig definierar Rädda Barnen som att familjen behöver försörjningsstöd (socialbidrag) eller att en familj har en låg inkomst enligt SCB:s definition, det vill säga att pengarna inte räcker för normen för kostnader för bostad och för grundläggande varor och tjänster.

Med den definitionen har barnfattig-domen ökat jämfört med året innan och ligger på 13 procent av alla barn i Sverige. Nära en kvarts miljon barn är då fattiga.

Rädda Barnen varnar för att många barn skäms för att de inte kan vara med kompisar på aktiviteter som kostar pengar. Bland förslagen för att komma till rätta med fattigdomen finns högre underhållsstöd, högre miniminivå i föräldraförsäkringen (i dag 180 kronor om dagen) och nya satsningar i kommunerna för bättre skolhälsovård och uppsökande socialtjänst.

Reaktionerna från de politiska partierna är i många fall de förväntade. Vänsterpartiet och Miljöpartiet kräver nationella handlingsplaner. Kristdemokraterna, som värnar föräldrars rätt att vara hemma med barnen, kan tänka sig högre grundnivå i föräldraförsäkringen.

Socialdemokraterna vill inte framstå som ett ”bidragsparti” utan lyfter fram behovet av bättre utbildning och fler jobb. Partiet öppnar för höjt underhållsbidrag, men lovar annars inte högre bidrag. Alla rödgröna partier lyfter fram behovet av barnomsorg på obekväm arbetstid.

Statsminister Fredrik Reinfeldt är däremot kritisk till rapportens resultat och slutsatser. Han framhåller att Rädda barnens siffror är från 2009, när finanskrisen var som djupast. Då gick många jobb förlorade. Reinfeldt påpekar att regeringen har också höjt barndelen i bostadsbidraget och höjt flerbarnstilläggen.

Hör har Reinfeldt en viktig poäng, som även Socialdemokraterna påpekade. Det är bristen på jobb som främst skapar fattigdom bland både barn och vuxna. Under 1990-talskrisen, då arbetslösheten var högre i Sverige, var barnfattigdomen över 20 procent. Därför gäller det främst att inrikta politiken på att ge förutsättningar för fler jobb.

Här finns en målkonflikt. Regeringen har försämrat a-kasseersättningen och skärpa inträdeskraven. Reglerna för sjukersättning har blivit hårdare för att minska sjukskrivningar och förtidspensioner.

Syftet är att göra det mer lönsamt att arbeta och stimulera fler att hitta och ta jobb. De gamla regeringarna kunde få människor att fastna i bidragsberoende och det ger på sikt färre sysselsatta, sämre skatteinkomster och fler fattiga.

Men de hårdare reglerna gör att de som inte får ett nytt jobb får knappare marginaler och att fler blir hänvisade till social-bidrag/försörjningsstöd. Kombinerat med att nyanlända flyktingar/invandrare, en del med stora familjer, har svårt att hitta arbeten kan det bli fler som faller under Rädda Barnens fattigdomsstreck.

A-kassans tak inte höjts på många år och underhållsstödet till ensamstående föräldrar har kraftigt urvattnats. Ett höjt tak i föräldraförsäkringen gör det också lättare för exempelvis studenter som blir föräldrar.

Här finns det utrymme för höjningar av nivåerna för att undvika fattigdom och socialbidragsberoende. Det skulle göra det lättare för utsatta barn utan att den viktiga arbetslinjen undergrävs.

Mer läsning

Annons