Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är viktigt att värna den låga inflationen och stabila statsfinanser, men fler bostäder behövs

Sverige är bäst i klassen när det gäller budgetbalans och statsskuld, men inte lika bra på att hålla nere arbetslösheten.

Annons
Självständig. Riksbanken fick förr främst försvara den fasta växelkursen. Men när kronan började flyta kunde en mer självständig riksbank koncentrera sig på att hålla inflationen nere.

Det är nu 20 år sedan den ekonomiska politiken lades om i Sverige. Innan dess var inflationen hög o ch kronan fick devalveras gång på gång. Budgetunderskott och för höga löneökningar var återkommande bekymmer.

Under 1990-talet fanns likheter mellan Sverige och dagens krisländer. Hur skulle den ökande statsskulden och det gigantiska budgetunderskottet bringas ned? Stora subventioner ledde till att högt bostadsbyggande och två procents öppen arbetslöshet ansågs i högsta laget.

Inför kris och skyhöga räntor gav regeringen upp och övergav den fasta växelkursen. Sedan dess har vi haft en flytande krona. I stället för att försvara kronkursen fick en allt självständigare riksbank uppgiften att hålla inflationen på runt 2 procent om året. Budgetbehandlingen i riksdagen stramades upp. Utgiftstak och krav på överskott i de offentliga finanserna över en konjunkturcykel infördes.

Resultatet blev över förväntan. Prisökningarna har hållits nere och de offentliga finanserna förbättrats radikalt. Sverige har under lång tid haft ett överskott i bytesbalansen och framstår som klassens ljus när euroländer, USA och Storbritannien har väldiga budgetunderskott och ökande skulder.

SNS konjunkturråd gör i årets rapport Enkla regler Svåra frågor en genomgång av hur denna så kallade normpolitik har fungerat. Den växte fram som ett svar på tidigare kriser. Tanken är att politikerna ska ”binda sig vid masten”. Genom tydliga regler och självständiga centralbanker ska de inte frestas att genomföra kortsiktigt populära men långsiktigt skadliga åtgärder som dyra reformer eller sänkta skatter.

Efter 20 år kan också till synes lyckade åtgärder behöva utvärderas. SNS-forskarna redovisar debatt och kritik av inslag i normpolitiken.

En del menar att räntan har satts för högt och tillsammans med de hårda budgetreglerna har lett till för små investeringar och onödigt hög arbetslöshet. Andra anser tvärtom att räntorna har varit för låga och därmed bidragit till bostadsbubblor och bankkris.

Sverige har inte klarat sig lika bra på andra områden som när det gäller prisstegringar och budgetbalans. Tillväxten har inte varit särdeles hög och arbetslösheten har inte varit lägre än i jämförbara länder.

Bostadsbyggandet har varit lägre än på andra håll. Hushållen har skuldsatt sig. Det har kompenserats genom att bostäderna har blivit mer värda genom rejält höjda priser. Men om luften går ur fastighetsmarknaden kan de höga skulderna bli ett stort bekymmer.

Forskarna tycker inte att det behövs några stora reformer av de svenska reglerna. Riksbanken borde få större ansvar för att undvika ”bubblor” och andra finansproblem. Regeringen borde se till att det blir mer investeringar. Kommunerna borde antingen automatiskt få mer pengar i dåliga tider eller själva få bygga upp buffertar genom att gå med överskott under bättre tider.

Det är viktigt att värna den låga inflationen och de stabila statsfinanserna. Men det behövs också åtgärder för att komma till rätta med det som har blivit sämre efter omläggningen av politiken. Sverige kan inte i längden ha stora överskott i bytesbalansen, bygga färre bostäder och ha högre arbetslöshet än före krisen.

Mer läsning

Annons