Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det är viktigt ur flera perspektiv att nyanlända så snart som möjligt känner sig som en del av samhället.

Det är en god idé att, som FP-representanter föreslår, erbjuda fler en samhällsorienteringskurs.

Annons
Samhällsorientering. Under onsdagen presenterade Nyamko Sabuni (FP) tillsammans med Erik Ullenhag (FP) ett förslag om samhälls-¿orienteringkurs för fler.foto: scanpix

I en debattartikel i Svenska Dagbladet i går skriver jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) och integrationsminister Erik Ullenhag (FP) om samhällsorienterings-¿kursen för invandrare. De vill att fler grupper ska ha rätt till denna.

De regler som gäller nu innebär enligt tidningen Riksdag och departement att kommuner är skyldiga att erbjuda orientering om det svenska samhället. Denna rätt gäller personer som har fått uppehållstillstånd som flykting eller skyddsbehövande liksom vissa anhöriga till dessa. Det förslag som lades fram i går innebär att denna orientering även ska erbjudas utomeuropeiska anhöriginvandrare. Cirka 17 000 personer beräknas omfattas och kostnaden tros bli 40 miljoner kronor om året.

Samhällsorienteringens omfattning är totalt 60 timmar, indelade i åtta obligatoriska delar tänkta att innefatta allt ifrån etableringsprocessen i Sverige till samhällets åsiktsbildning och information om kvinnojourer. Det uttalade målet är att deltagarna ska få kunskap om samhällets värderingar liksom om rättigheter, skyldigheter och praktiskt vardagsliv. Tankar om jämställdhet ska i så hög utsträckning som möjligt även prägla utbildningen.

Med den aktuella åtgärden är det tänkt att så kallade kärleksinvandrare ska nås. Tidigare har man inte trott att dessa behöver omfattas då de ju genom sin make eller maka har kunnat ta del av sitt nya samhälle. Den låga sysselsättningsgraden i denna grupp har dock visat att det finns ett behov av fler åtgärder för att underlätta etableringen på arbetsmarknaden.

Och varför inte? Det är en tjänst det rör sig om, inte ett obligatorium så som språktestet. Det är viktigt både ur ett samhälleligt liksom ur ett individuellt perspektiv att nyanlända så snart som möjligt känner sig som en del av samhället. I Sabunis och Ullenhags artikel uppmärksammas misshandlade kvinnors utsatta situation. För dessa är det givetvis enormt viktigt att information om deras rättigheter ges. Att informationen även är viktigt ur ett samhälleligt perspektiv syns tydligast i de fall där samhället misslyckats med att få människor att känna sig delaktiga. Det mest aktuella exemplet på detta är situationen som präglar Malmö just nu.

I samband med att utredningen ”Fru-import” blev klar i slutet av förra månaden framkom det att ett stort antal kvinnor drabbas av våld sedan de kommit till Sverige. Men det är inte lätt att komma åt detta problem.

Några av de förslag som har framkommit har rört att myndigheter ska pröva risken för våld i en relation och kunna avslå ansökan om uppehållstillstånd ifall en sådan risk finns. Det kan diskuteras huruvida detta är en god idé eller inte. Å ena sidan kan det spontant tyckas godtyckligt att en myndighet ska bedöma detta, å andra sidan görs sådana bedömningar hela tiden gällande andra faktorer när människor ansöker om uppehållstillstånd eller asyl.

Mot bakgrund av detta problem är går-dagens utspel välkommet. Att vi i Sverige i hög mån strävar efter jämställdhet och lagar som ska skydda dem som blir utsatta för partnervåld blir tämligen meningslöst om de utsatta inte känner till sina rättigheter. Att komma till ett nytt land för att gifta sig kan för många innebära en utsatt situation i vilken det är svårt att själv söka upp den information som finns. Och en rättighet är inte mycket värd om den inte går att utnyttja.

Mer läsning

Annons