Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Det kan bli så att lagarna lägger krokben för sig själva

Våra lagtexter blir allt mer detaljerade. Det kan skapa ett samhälle som anpassas efter lagarna i stället för tvärtom.

Annons
Fylls på. På torsdag träder 69 nya och reviderade lagar i kraft.

Midsommarhelgen är över för den här gången. Fylla, vackert väder och människor i rörelse leder tyvärr ofta till bråk. Så även i år. De flesta medier rapporterade om knivdåd, slagsmål och blod. Vi kan konstatera att det ökade våldet är ett allvarligt problem.

På torsdag införs en ny brottsrubricering i Sverige. Den benämns ”synnerligen grov misshandel” och är en av 69 nya och reviderade lagar som träder i kraft den 1 juli.

Problemet är bara att den egentligen inte förändrar någonting annat än just rubriceringen av brottet. Hittills har misshandel kunnat klassas som ringa misshandel, misshandel eller grov misshandel. Maxstraffet för det senare har varit tio år, vilket kommer att gälla även för synnerligen grov misshandel. Den enda skillnaden är möjligtvis att ett minimistraff på fyra år införs.

Ändå är det tveksamt om fler brottsklasser verkligen kan ses som en skärpning av lagen, något som många efterfrågar och tycks tro. Ingen vet heller om lagförändringen kommer leda till de fler stränga straff som man hoppas.

Det är befogat att ifrågasätta hur rimligt och relevant det är att lägga energi på att jämföra brott med varandra. Vad får man egentligen ut av att slå fast att en viss misshandel är värre än en annan? Och går det ens att prata i sådana termer?

Den nya klassificeringen innebär bland annat att man i större utsträckning ska ta hänsyn till vem brottsoffret är. Om offret exempelvis har en funktionsnedsättning eller är äldre kan det bidra till att misshandeln ses som synnerligen grov. Detta är självklart för de flesta. Det behövs ingen lag som talar om att det är allvarligare att misshandla en 87-årig dam i hennes hem än en alkoholpåverkad bråkstake i krogkön.

Mer detaljerade lagar för tankarna till det amerikanska rättssystemet. Där finns paragrafer som tar upp varje tänkbar faktor och situation. Systemet har format ett samhälle där människors liv kantas av brottsförebyggande åtgärder och där den egna individens utrymme att tänka själv har minimerats. Det finns ännu inget som säger att det svenska rättssystemet kommer utvecklas åt samma håll, men trenden finns där ändock.

Mer detaljerade lagar påverkar också juristens roll. I dag handlar juristens uppdrag om att tolka lagen. Men om vi får lagar som är så detaljerade att de inte ger utrymme för någon tolkning kan man undra vad juristerna ska syssla med. Ska de läsa rätt upp och ner ur en bok? Dessutom kan ett minskat tolkningsutrymme i vissa fall göra det svårare att ge strängare straff när det verkligen behövs. Det kan bli så att lagarna lägger krokben för sig själva.

Det är också möjligt att den nya misshandelsrubriceringen kommer att resultera i fler, liknande lagändringar. Claes Borgström (S), ordförande i riksdagens justitieutskott, och Thomas Bodström (S), tidigare justitieminister, framförde för ett par månader sedan att man borde införa rubriceringen ”synnerligen grov våldtäkt” för att bättre kunna skydda flickor och unga kvinnor. Då kan man undra vad nästa steg blir. Kanske synnerligen grov stöld? Eller varför inte synnerligen jättegrov misshandel?

I sådana fall lär vi få betydligt fler än 69 nya och ändrade lagar i juli nästa år.

Mer läsning

Annons