Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Ekonomi handlar mycket om förväntningar.

Mycket fokus riktas nu mot euron.

Annons
Eurokrisen. Förväntningarna är betydligt högre på det spanska landslaget än på Spaniens ekonomi. foto: scanpix

Mångas uppmärksamhet riktas just nu mot euron. Mycket av diskussionen under det pågående G20-mötet, på vilket representanter för 19 större ekonomier samt EU deltar, har kommit att handla om eurons framtid. Även Svenskt näringslivs ekonomiska rapport för juni handlar om euron, något som betonas genom titeln Europhobia. Under valet i Grekland blev eurons framtid vidare den stora frågan och Spaniens krisande ekonomi får minst lika mycket uppmärksamhet i tidningarna som landets framgångar i fotbolls-EM.

Eurokrisen påverkar även Sverige och i rapporten från Svenskt näringsliv beaktas både det internationella perspektivet på ekonomin, så som eurokrisen, och det lokala. Exempelvis konstateras att det går bättre ekonomiskt i Västerås än i länet som helhet. Liksom Svenskt näringsliv har rapporterat tidigare tycks ett av de största problemen vara bristen på lämpliga rekryteringar. I dag misslyckas var femte rekrytering i länet till följd av bristande kompetens. Eurokrisen medför även en minskad utrikeshandel för Sverige i år.

Även en debattartikel i DN i går handlade om euron. Mats Persson, professor i ekonomi, hävdade i artikeln att lån inom euro-området enkom driver på utvecklingen gentemot en fiskal union. Vidare hävdade han att lånen primärt gynnar banker snarare än EU:s medborgare. Persson efterfrågar i stället en valutaunion utan den överstatlighet, de stödfonder liksom den styrning av enskilda länders ekonomi som numera präglar unionen.

Spanien är det land som senast mottagit bankstöd och uppgifter har nu kommit ¿om att landets banker kan komma att behöva närmare fyra gånger så mycket pengar som tidigare har annonserats. Läget i Spanien oroar då landets ekonomi är euroområdets fjärde största och mer än dubbelt så stor som Greklands, Irlands och Portugals sammantagna ekonomier. Situationen i Spanien oroar nu G20-länderna mer än den i Grekland. Valet där är avklarat och det mest EU-vänliga alternativet vann.

Samtidigt hävdar Spaniens delegation vid G20-mötet att marknadsreaktionen efter EU:s stöd till de spanska bankerna varit missvisande vad gäller landets ekonomiska styrka. Denna reaktion har bidragit till att det nu är mycket dyrt för Spanien att låna pengar. Detta tar sig uttryck i att räntan för Spaniens tioåriga statsobligation ligger på över sju procent, vilket kan jämföras med Sveriges och Tysklands räntor som bägge landar under 1,5 procent.

För att lätta på EU:s ekonomiska kris har IMF under G20-mötet föreslagit åtgärder så som lättade regleringar för att anställa och säga upp personal liksom minskade regleringar av ekonomin och underlättande för invandring och utvandring av arbetskraft länderna emellan.

De spanska delegaterna på G20-mötet har dock goda skäl att insistera på att Spaniens ekonomi inte är lika dålig som omvärlden tror. Ekonomi handlar mycket om förväntningar och den konstanta uppmärksamheten på eurokrisen driver enligt denna logik på den ytterligare. Villigheten att investera i Spanien minskar givetvis om det finns en rädsla för att investeringen ska gå med förlust. Och när investerare drar sig ur tenderar detta att få en dominoeffekt. Även den motsatta effekten existerar. Något som illustreras av tilltron till Spanien landslag respektive landets ekonomi.

Mer läsning

Annons