Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Första maj är mer agitationens än analysens dag. De redan engagerade ska sporras.

Just nu skiner solen på Social-demokraterna, men det gjorde den även för fyra år sedan.

Annons
Agitatorn. Gårdagens socialdemokratiska förstamajtalare Sven-Erik Österberg gick till hårda angrepp mot regeringen och tyckte att statsminister Fredrik Reinfeldt saknar ryggrad.foto: Kenneth Hudd

Socialdemokraterna sken i kapp med solen i går på första maj. Både vädret och opinionssiffrorna var bra. Även inom politiken tycks framgång föda framgång.

Socialdemokraterna har efter partiledarbytet haft några framgångsrika månader. Men de startade från ett historiskt besvärligt läge. Det förr så dominerande och stats-bärande partiet var nere på drygt 20 procent i opinionsmätningar. Där fanns spekulationer om att Miljöpartiet skulle gå om Socialdemokraterna och bli störst av de rödgröna partierna. De förutsägelserna är som bortblåsta och Socialdemokraterna har i några mätningar legat över valresultatet 2010.

Då stärks självförtroendet och den borgerliga regeringen fick hård kritik i gårdagens alla tal. Sven-Erik Österbergs anförande i Västerås var inget undantag.

Statsminister Fredrik Reinfeldt saknade ryggrad och regeringen var egentligen på väg att genomföra ett ”mörkblått” Sverige. Centerledaren Annie Lööf ville pressa ned lönerna, de regionala högskolorna svältes ut. A-kassan hade förstörts och efter sex är med borgerlig regering hade arbetslösheten stigit i stället att för som utlovats minska.

I dag får vi mer besked om den egna politiken då Socialdemokraterna lägger sitt alternativ till regeringens vårproposition.

Sven-Erik Österberg nämnde dock att Socialdemokraterna föreslår ett ungdomskontrakt, byggt på en modell från Västerås. De vill också ha en aktiv näringspolitik. Konkret verkade det, i varje fall hittills, handla om ett råd där regering, näringsliv, forskning och arbetsmarknadens parter ska ingå.

Första maj är mer agitationens än analysens dag. Här handlar det främst om att sporra de redan engagerade till ytterligare insatser för partiet. Sven-Erik Österberg avslutade med att uppmuntra till mer dörrknackning och annat för att få bort regeringen Reinfeldt. Då går det knappast att angripa regeringen för hårt. Stark kritik är vad mötesdeltagarna vill höra.

Annars kunde Österberg ha erkänt att Sverige har klarat finanskrisen och dagens eurokris bättre än de flesta andra länder. Här har det inte krävts några drastiska åtgärder. Arbetslösheten har inte ökat så mycket som befarat. Det tyder på att arbetsmarknaden fungerar bättre än tidigare.

Dagens 30–35 procent är vidare långt från Socialdemokraternas tidigare styrka. Vid den här perioden förra mandatperioden hade partiet också starkt stöd i opinionen.

Sven-Erik Österberg trodde att väljarna hela tiden hade gillat Socialdemokraternas politik och värderingar, men inte vågat lita på förmågan att genomföra den. Här var både han och Västerås arbetarekommuns ordförande Lars Eriksson öppna och själv-kritiska om de senaste åren nedgång för partiet. Partiet hade tappat den tidigare för-delen av att betraktas som ”regerings-kompetent”.

På den punkten ser det bättre ut. Stefan Löfven, Magdalena Andersson och Carin Jämtin gör ett mer samspelt och tryggt intryck än de senaste partiledningarna.

Frågan är om det räcker. Socialdemokraterna behöver ena partiet kring en tydlig politik. Här finns dock klara slitningar mellan vänster och höger inom partiet.

Även om Socialdemokraterna enas lär de inte få egen majoritet. Vänsterpartiet ställer krav på politikens innehåll och Miljöpartiet är mycket suget på att regera. Även om de flesta verkar överens om att det nära sam-arbetet inför valet 2010 var ett misstag finns risker för en ny ”rödgrön” röra framöver.

Mer läsning

Annons