Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Frågan om vad som bör göras för att rädda den demokratiska mediebevakningen återstår"

Jesper Strömbäck har flera goda poänger om mediernas utveckling.

Annons
Medier. Nyhetsmedierna spelar en viktig roll då de bidrar till en gemensam utgångspunkt ¿i den politiska debatten.

Jesper Strömbäck, huvudsekreterare i regeringens framtidskommission skrev i går på Dagens Nyheters debattsida om mediernas utveckling. Den problematik han lyfter fram består i medielandskapets förändringar i och med internets intåg. Dels nämner han en tydligare uppdelning mellan gruppen som tar del av nyheter och gruppen som inte gör det och dels nämner han en ¿individualisering av mediekonsumtionen.

Strömbäck har flera goda poänger. Internets utveckling mot Web 2.0 och deltagarmedia har bidragit till ett medieutbud i vilket det är möjligt för konsumenterna att väja och vraka bland de nyheter som de finner intressanta. Det traditionella nyhetsankaret fungerar som ett slags enande kraft och bidrar till en gemensam utgångspunkt i den politiska debatten. Men den rollen håller på att gå förlorad, i stället läser stora grupper i huvudsak nyheter anpassade till den egna smaken liksom de egna åsikterna.

På sikt skapar denna utveckling en polarisering i samhällsdebatten då den gemensamma utgångspunkten går förlorad. De som uteslutande läser nyheter som bekräftar de egna åsikterna tenderar att ha en fördomsfull bild gentemot andra medier. Undersökningar har visat att många unga i dag sätter en större tilltro till bloggarnas innehåll än till mediernas.

Strömbäck konstaterar att utvecklingen mot en individualiserad mediekonsumtion är en utmaning för demokratin. Han konstaterar: Ur Framtidskommissionens perspektiv är frågan om medieutvecklingen och dess betydelse för demokratin och den sociala sammanhållningen därför en fråga som behöver diskuteras mycket mer än vad som hittills har skett.

Politiska bloggar fungerar i dag som en granskningsinstans av de traditionella medierna vilket har lett till en bättre mediebevakning inom vissa områden. Samtidigt bidrar dessa bloggar till en medieutveckling där tidningar har tyckt sig behöva lägga ut allt mer innehåll på nätet, trots att det hittills inte har givit motsvarande intäkter. Men genom att politiska bloggar och dylika kanaler primärt rapporterar om vad medierna skriver borde även dessa ha ett intresse av att medierna lever och frodas.

Frågan om vad som bör göras för att rädda den demokratiska mediebevakningen återstår. Strömbäck skriver att mer kommunikation rörande problemet är viktig. Det ligger i alla berörda parters intresse att det även fortsättningsvis finns granskande medier. Och kanske är det däri problemet ligger. Genom att antalet medieaktörer är så många i dag delas ansvaret upp på många. Genom att även de andra är beroende av att en lösning på problemet hittas kanske alla hoppas att någon annan ska finna den.

De traditionella medierna sägs sedan tidigt 1900-tal utgöra den fjärde statsmakten med rollen att granska makten. Det är detta som måste tas i åtanke när de demokratiska problemen med individualisering liksom diversifiering lyfts fram. Strömbäck skriver: Idealt sett spelar nyhetsmedierna här en viktig roll genom att tillhandahålla sådan information som människor behöver för att ta ställning i samhällsfrågor och genom att fungera som en gemensam arena för politisk debatt. Och det är just i detta som huvudproblematiken ligger, vad kommer att ske med det demokratiska samtalet på sikt om nuvarande utveckling fortgår?

Mer läsning

Annons