Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hollande har framstått som en mer sympatisk och samlande gestalt.

Socialisten Francois Hollande vann det franska presidentvalet. Men budgetunderskott och EU:s finanspakt ger den nye presidenten begränsat handlingsutrymme

Annons

Favoriten höll. Socialisten Francois Hollande har i alla opinionsmätningar lett över den sittande presidenten Nicolas Sarkozy. Nu vann han klart, även om marginalen minskade de sista dagarna.

Valdeltagandet var högt. Så i den meningen har Hollande ett starkt mandat.

Men på andra sätt är hans ställning mer utsatt. Frankrike är efter Tyskland EU:s viktigaste land. Det fransk-tyska samarbetet har varit avgörande för många viktiga beslut. Men eurokrisen har tydliggjort att Tyskland numera är det starkaste landet. Frankrikes ekonomi är mer skakig med ett budgetunderskott över EU:s regler, höga skatter och en hel del krångliga regler.

Dessa besvärliga utsikter har dock inte spelat någon stor roll i valrörelsen. Efter att övriga kandidater hade röstats bort i den första omgången har det varit två veckors intensiv kamp mellan François Hollande och Nicolas Sarkozy.

Valet har i hög utsträckning i praktiken handlat om Sarkozy. Han har fått kritik för svikna vallöften, hänsynslöshet och för att inte uppträda med den värdighet som det anstår en fransk president.

Socialisten François Hollande har fått röster på att ”inte vara Sarkozy”. Hollande har framstått som en mer sympatisk och samlande gestalt. Men samtidigt har det funnits en oro för att Hollande inte riktigt skulle hålla måttet.

Hollande har sagt sig vilja omförhandla EU:s finanspakt för att få utrymme för mer ekonomisk expansion. Men samtidigt accepterar han de bestämda kraven på budgetbalans. Balansen skulle främst uppnås genom högre skatter, bland annat en marginalskatt på 75 procent (!) för riktigt högavlönade.

Sarkozy har angripit Hollande för att den ekonomiska politiken inte håller ihop och för att hans krav kunde äventyra det nära samarbetet med Tysklands regering. Men Sarkozy har i andra frågor kritiserat EU för att locka de väljare som i första omgången röstade på ytterhögerns Marine Le Pen. Sarkozy har hotat med att säga upp Schengenavtalet om fri rörlighet för människor och lyft fram sitt motstånd mot att ge invandrare rösträtt i kommunala val.

Sannolikheten för att Hollande kan ändra finanspakten är låg. Sarkozy lär inte ha kunnat förändra Schengen. Det är svårt för enskilda länder att ändra gällande EU-avtal. Väljarna har därmed inte fått ordentliga besked. Huvudkandidaterna har gjort förespeglingar de knappast kan infria.

Hollande har skapat förväntningar om en annan ekonomisk politik och lovat nya offentliga satsningar.

När dessa förväntningar möter EU-paktens krav på åtstramningar kan en hel del av Hollandes väljare bli besvikna. Hans smekmånad kan vara över nästan innan den har börjat.

Om en månad är det parlamentsval i Frankrike. Det är lagt i närheten av presidentvalet för att ge den nyvalde presidenten goda chanser att också få majoritet i parlamentet. Den franska författningen undviker medvetet maktdelning.

Men osvuret är bäst. Får oppositionen majoritet i parlamentet är presidentens makt stark kringskuren. Parlamentsmajoriteten, inte presidenten, utser premiärministern. Så den franska dramatiken är inte över än.

Leder resultatet i det grekiska valet dessutom till en ny akut eurokris kan det bli dramatiskt på fler håll än i Frankrike.

Mer läsning

Annons