Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Labour förtjänar att förlora valet i Storbritannien . Partiet är ansvarigt för de katastrofala statsfinanserna.

I dag går britterna till val och utgången är oviss. Frågan är om det inte blir mest synd om vinnaren.

Annons
Adress med problem. Den framtida hyresgästen i den brittiska premiärministerbostaden 10 Downing Street får ingen dans på rosor.foto:scanpix

Det brittiska valrörelsen har varit ovanligt spännande. I början ledde det konservativa oppositionspartiet klart och såg ut att ha en egen majoritet inom räckhåll. Labourpartiet under premiärminister Gordon Brown sågs som förbrukat efter 13 år vid makten.

Efter partiledarnas tv-debatter ryckte Liberaldemokraterna under Nick Clegg fram och framstod som ett nytt och fräscht alternativ. I ett svenskt perspektiv är Liberaldemokraterna närmast en kombination av Folkpartiet och Miljöpartiet: För EU, emot Irakkriget, mot kärnkraft, värnare av personlig integritet och för en jämförelsevis generös invandringspolitik.

Under ett par veckor låg de tre stora partierna ganska jämsides i opinionsmätningarna. De allra senaste dagarna tycks de konservativa åter ha tagit ledningen och Liberaldemokraterna ha fallit tillbaka något. Det tidigare uträknade Labour verkar ha piggnat till i slutspurten.

Valsystemet, där en ledamot väljs från var och en av de 650 valkretsarna gör det ännu svårare att förutse utgången. Modellen fungerar rimligt väl med två stora partier, men med flera partier kan utfallet bli både oberäkneligt och utmanande. Som framgår av faktarutan nedan ökade Liberaldemokraterna 1997 från 20 till 46 mandat, trots att partiet i röstandel minskade med en procentenhet. Partiet hade en en högre röstandel 1983 än 2005, men betydligt färre mandat.

Föga förvånande kräver därför Liberal-demokraterna en förändring av valsystemet för att vara med och stödja något annat parti om det blir oklara majoritetsförhållanden. Det behövs förändringar men det vore synd om man gjorde mycket större valkretsar. Dagens modell gynnar personliga kontakter mellan väljare och valda. Utjämningsmandat skulle däremot behövas för att låta partiernas röstandel bättre återspeglas i antalet valda ledamöter.

De konservativa anstränger sig för att få egen majoritet och Labour vill fortsätta att regera, kanske efter en uppgörelse med Liberaldemokraterna. Vinnaren får dock ta över något som närmast är ett konkursbo. Storbritannien har budgetunderskott i klass med Greklands, men partierna har inte varit tydliga om vilka tuffa skattehöjningar och nedskärningar som kan vänta efter valet.

Chefen för Bank of England påstås ha sagt att det parti som vinner kommer att göra väljarna så besvikna att det därefter blir borta från makten i årtionden. Så det är långt ifrån säkert att de konservativa verkligen skulle tjäna på att få egen majoritet. De har också en del tveksamma författningsförslag, som att minska antalet parlamentsledamöter och inskränka de skotska och walesiska ledamöternas rösträtt i frågor som bara rör England.

Labour förtjänar att förlora. Partiet är ansvarigt för de katastrofala statsfinanserna. Ett konservativt parti med majoritet i mandat men inte i väljarkåren kunde få problem att få gehör för en nödvändig sanering. Därför vore en konservativ regering med stöd av Liberaldemokraterna att föredra.

Mer läsning

Annons