Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Med utgångspunkt av vad vi vet i dag ter sig den täta sammanhållna staden värd att satsa på.

Västerås översiktsplan visar hur tron på befolkningstillväxt och på det täta boendets fördelar har blivit stark. Fler människor på små ytor ger bäst förutsättningar för hållbarhet och god miljö.

Annons

Som framgått på nyhetsplats ska Västerås enligt den nya översiktsplanen växa till 200 000 invånare 2050 från dagens knappt 140 000. Det låter mycket och innebär en ökning med hela 45 procent. Men det handlar om nästan 40 år och motsvarar en ökning på i genomsnitt knappt 1 600 invånare per år. Det låter mer troligt och visar att även en ganska måttfull årlig ökning ger stora tal efter fyra årtionden.

Nu är det sällan prognoser för så lång tid framåt slår in. De är också en god spegling av den gällande tidsandan. Under1960-talets rekordår ansågs snabb tillväxt närmast självklar. Därefter följde några mer pessimistiska årtionden, men på senare tid pekar kurvorna för befolkning och arbetsmarknad åter uppåt.

Befolkningsökningen i Västerås är en del av en stor förväntad ökning i Mälar-dalen i allmänhet och Stockholmsområdet i synnerhet. Den bygger nog i sin tur på en fortsatt betydande nettoinvandring. Om Sverige som helhet inte skulle öka sin befolkning genom invandring är det svårt att tro att befolkningen här skulle växa så mycket fram till 2050. Inflyttning från omvärlden är en viktig grund för Västerås ökning.

Gröna vågen känns mycket avlägsen i dagens planer. Boende på landet har fått sämre rykte genom att transporterna blir längre och bilberoendet större. Problem som övervikt sägs vara större.

I stället har den tidigare så utskällda täta staden blivit populär. Nu är det bäst att bo tätt och därmed kunna cykla och promenera mer. Stadskärnor och gamla bostadsområden ska förtätas, grönområden och mark utanför stadskärnorna sparas. Blandade områden med bostäder, arbetsplatser och butiker blir eftersträvansvärda. Tidigare ideal om funktionsuppdelade städer blir däremot avskräckande exempel.

Tillväxten förutsätter förbättrade pendlingsmöjligheter. Här utgör beslutet om Smartkoll en viktig grund. Det skulle också äntligen bli tågstationer i exempelvis Hacksta, Stenby och Hökåsen. Därmed kan järnvägen användas för att stärka fler mindre orter utanför själva stadskärnan.

Förtätningen ska bidra till att stadsdelscentra kan överleva. Byggandet ska ske utan att grönområden eller jordbruksmark offras. City ska blomstra, men antalet parkeringsplatser minska rejält. Hälla ska inte bara vara ett köpcentrum, utan kompletteras med bostäder.

Det är enligt översiktsplanen okej att bo i mindre orter med goda kollektiva pendlingsmöjligheter och enstaka hus på landet ska tillåtas. Däremot ska det vara stopp för grupper på landet med mer än tre hus, en redan politiskt omstridd fråga.

Här finns, som också påpekas i en analys, flera tänkbara målkonflikter. Erikslund ska fortsätta att byggas ut. Räcker det då med förtätning för att rädda redan hotade stadsdelscentra? Kan City blomstra genom fler när-boende men sämre parkeringsmöjligheter? Går Västerås mot en tydligare uppdelning, där centralt boende klarar sig utan den där dyra bilen medan andra förblir bilberoende och nästan enbart handlar utanför stadskärnan? Kan miljövänligare drivmedel och annat sätt att bygga bilar göra dagens miljödebatt om trafiken helt inaktuell 2050?

Den som lever får se, men med utgångspunkt av vad vi vet i dag ter sig den täta sammanhållna staden värd att satsa på.

Mer läsning

Annons