Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Politiker brukar försöka genomföra vallöften

VLT:s genomgång visar att Västeråsalliansen genomfört mycket men inte allt av vad som utlovades. Så brukar det vara, politiker genomför de flesta av sina vallöften.

Annons
Viktigt. Val handlar både om framtiden och om att utkräva ansvar.foto: per g norén

På nyhetsplats publiceras i dag en granskning av hur det har gått med Västeråsalliansens vallöften. Mycket får grönt, en del gult och ett mindre antal utfästelser har inte genomförts. Bland det inte infriade återfinns några punkter där det kanske var lättare att förespegla i opposition än att genomföra i majoritet, som att lyssna på båtklubbarna, avknoppa kommunal verksamhet, färre trafikgupp, högre avkastningskrav eller billiga ungdomsbostäder.

Men en hel del är genomfört helt eller delvis. Skatten har sänkts i små steg, äldre får välja hemtjänst, kommunal verksamhet har konkurrensutsatts och det har införts en läsa-skriva-räkna garanti i årskurs tre. Här finns också tydliga skiljelinjer gentemot oppositionen. I några fall har också regeringsbeslut inneburit att Västeråsalliansen inte har behövt genomföra något på egen hand, som obligatorisk test i tredje året i skolan.

Så här brukar det faktiskt vara. Föreställningen att politiker lovar runt och håller tunt stämmer inte. De försöker oftast genomföra sina utfästelser, även om oväntade händelser och förhandlingar med andra partier kan sätta stopp.

Den här gången är det dessutom enklare att kontrollera resultatet. Västeråsalliansen skrev i hop sig före valet och fick egen majoritet.

Det är därför i allmänhet fel att kritisera politiker för att inte försöka genomföra sina valprogram. Däremot finns skäl att önska mer tydliga skrivningar och färre självklarheter. Mycket i svensk politik är allmängods och kommuner och landsting är dessutom ofta bundna av lagstiftning.

Det gäller samtidigt att inte missa någon viktig grupp eller område i ett programskrivande. Det kan göra programmen väl långa och okontroversiella. En hel del klarar därför inte det så kallade ”inte-provet”. Det handlar om att sätta in ett ”inte” i en mening och se om något annat parti då tycker så, till exempel ”Vi vill ha en bra sjukvård”. Det finns inga partier som står bakom ”vi vill inte ha en bra sjukvård.”

Som framgår av genomgången är det också många krav som redan var på väg att genomföras eller i varje fall delvis har genomförts. Det finns vidare ganska ofta bred uppslutning, så det hade snarare varit verkligt förvånande om inget alls hade hänt.

Det gäller därför för den osäkra väljaren att sovra och finna de frågor där partierna verkligen tycker olika. Det är också inom de områdena som det i efterhand finns bäst skäl att kontrollera vallöftena.

I praktiken brukar valrörelser mest handla om framtiden. Partierna vill inte stå med ”tomma skafferier”, det gäller att ständigt fylla på med nya krav.

Men även om det som synes kan vara besvärligt att granska tidigare vallöften behöver valen också handla om att utkräva ansvar för vad som har hänt. I demokratin ställs de förtroendevalda till svars i valen, det är då deras fögderi kan betygsättas.

Det här valet är alternativen tydliga. Den sittande regeringen har liksom Västeråsalliansen haft egen majoritet och gått till val gemensamt. Därför är granskningar av vad som har hänt extra viktiga nu och sannolikt också i nästa valrörelse.

Mer läsning

Annons