Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Så länge den olyckliga spiralen inte bryts är det svårt att vara optimistisk om fredens möjligheter.

Israel gjorde ett diplomatiskt självmål genom att tillkänna ge nya bosättningar under vicepresident Joe Bidens besök i landet. Huvud-problemet är dock själva besluten, inte när de tillkännages.

Annons
Kritik av Israel. USA:s vicepresident Joe Biden kritiserade Israel när han träffade den palestinske presidenten Mahmoud Abbas. foto: scanpix

President Barack Obama kritiserade sin företrädare George W Bush för att inte tillräckligt prioritera arbetet för fred mellan israeler och palestinier. En fredslösning kunde vara en nyckel för att förbättra USA:s relationer till andra muslimska länder. Obama var också tydlig med att Israel måste sluta att bygga nya bosättningar på de ockuperade områdena.

Hittills har det inte blivit så mycket mer. Oturligt nog fick Israel en mer nationalistisk regering, där flera partier aktivt stöder fler bosättningar på ockuperad mark. Regeringen har motvilligt accepterat ett tillfälligt stopp på Västbanken, men inte i östra Jerusalem.

Nu hoppas USA få i gång i varje fall indirekta fredsförhandlingar under medlaren George Mitchell. Han bidrog tidigare till att mot svåra odds nå en uppgörelse i den inflammerade konflikten på Nordirland. USA:s vicepresident Joe Biden besökte Israel och de palestinska territorierna för att direkt ge sitt stöd för nya kontakter mellan parterna. Han skulle också försäkra Israel om USA:s ovillkorliga stöd inför hot från Iran.

Mitt under Bidens besök kom besked från Israels inrikesminister om 1600 nya judiska bosättningar i Jerusalems arabiska del. Det ledde till en ovanligt skarp protest från USA, och Biden var tydlig i sin kritik av bosättningsbesluten när han träffade den palestinske presidenten Mahmoud Abbas. EU och FN:s generalsekreterare har instämt i kritiken.

Frågan blev mycket pinsam för den israeliske premiärministern Benjamin Netanyahu. Kunde inrikesministern gå bakom ryggen på Netanyahu eller visste han själv om beslutet? Båda alternativen var allt annat än smickrande för premiärministern.

Inte bara Barack (Obama) utan också Barak (Ehud) var kritisk. Han är ledare för det israeliska Arbetarpartiet och med i regeringen främst som en motvikt till de nationalistiska partierna. Fredsrörelsen i Israel är också skarpt kritisk mot regeringen.

Det råder bred enighet i världssamfundet om att en varaktig fred måste innebära en tvåstatslösning. Fortsatt ockupation eller införlivande av Västbanken i Israel skulle omöjliggöra Israels existens som en både demokratisk och judiskt dominerad stat. Den palestinska staten behöver vara rimligt sammanhängande för att bli livskraftig. Det innebär i sin tur att fler bosättningar måste stoppas. Ju fler israeler som bor på ockuperade områden ju svårare blir det att uppnå en rättvis fred.

Tyvärr tycks många invånare i både Israel och Palestina ha förlorat tron på fred och kompromisser. Det har banat väg för val-segrar för Hamas som vägrar att erkänna Israel och för israeliska nationalister som vill ha fler bosättningar på ockuperad mark. Så länge den olyckliga spiralen inte bryts är det svårt att vara optimistisk om fredens möjligheter.

Mer läsning

Annons