Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Skolan behöver en rejäl uppryckning. Inte för att det ska se bra ut i internationella jämförelser utan för att eleverna är värda en bättre skola.

Läsandet och läsförståelsen ligger till grund för allt lärande. Därför är det är oroande att nästan 20 procent av landets 15-åringar inte ens klarar basnivån för läsförståelse.

Annons
Ovanlig syn. Nästan fyra av tio svenska 15-åringar läser aldrig en bok bara för nöjes skull.foto: scanpix

I går offentliggjorde Skolverket OECD:s senaste Pisa-undersökning. Pisa står för Programme for international student assessment och mäter läsförståelse samt kunskaper i matematik och naturkunskap hos 15-åringar i 66 länder.

Det är ledsamt att behöva konstatera – igen – att de svenska 15-åringarna halkar efter sina jämnåriga ute i världen. Resultaten har försämrats jämfört med den undersökning som gjordes för tre år sedan. Nu är det nästan en femtedel av de svenska eleverna som inte når upp till ens basnivån i läsförståelse. I matematik ligger svenska elever på en genomsnittlig nivå och i naturvetenskap hamnar de för första gången under OECD-genomsnittet.

Tyvärr kommer resultatet från Pisa-undersökningen knappast som någon överraskning. Den bekräftar snarare det som nationella rapporter visat – den ena efter den andra, år ut och år in. Andelen elever som går ut nian med ofullständiga betyg ökar mest hela tiden.

Svenska skolbarn är inte mindre begåvade än barn i andra länder. Det är inte där det brister. De skrala resultaten i skolan hänger snarare samman med för lite undervisning, bristfällig uppföljning av resultat och brist på stöd som är individuellt anpassat efter vars och ens unika behov. Skolverket påpekar just det att eleverna får för lite lärarledd undervisning och i stället i högre grad arbetar på egen hand.

Pisa 2009 sätter framför allt läsförståelsen under lupp och det är bekymmersamt att de svenska 15-åringarna läser så medelmåttigt. Läsförståelse utgör ju grunden för all annan inlärning och förstår man inte vad man läser blir förstås resultatet därefter, oavsett ämne. Stök i klassrummet inbjuder inte heller till försöka fördjupa sig i en text.

Det verkar vara lite si och så med läslusten över huvud taget. Nästan fyra av tio 15-åringar läser aldrig böcker för nöjes skull.

Skolpolitikernas ambition om en likvärdig skola kommer också på skam i Pisa-undersökningen. Skillnaden mellan hög- och lågpresterande elever har ökat, liksom skillnaderna mellan framgångsrika och svaga skolor. Enligt Skolverket har dessutom elevernas sociala bakgrund fått större betydelse, till och med större än genomsnittet.

Det här är inte bra. Skolan behöver en rejäl uppryckning. Inte för att det ska se bra ut i internationella jämförelser utan för att eleverna är värda en bättre skola och en bättre grund att stå på när de går vidare till högre utbildning och ut på en allt tuffare arbetsmarknad.

Alla de reformer som utbildningsdepartementet sjösatt de senaste åren, eller är på väg att sjösätta, ska förhoppningsvis rätta till en del av de brister som är så uppenbara. Kanske kan vi börja se bättre resultat om ett par år. Åtminstone borde effekterna av reformerna märkas senast i Pisa-undersökningen 2015.

Lära för livet, brukar det heta. Det är kanske dags att ändra lite på den devisen till Läsa för livet. För, som sagt, läsandet och läsförståelsen utgör grunden för all kunskapsinhämtning. En del ungdomar förklarar sitt icke-läsande med att de inte gillar att hålla i en bok – prasslet och hur det känns att bläddra i en bok avskräcker. Kanske kan läsandet få ett uppsving i takt med att läsplattor blir mer vanliga och överkomliga i pris. För det är ju inte själva boken som är det viktiga utan läsandet.

Mer läsning

Annons