Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

"Tråkigt både för Miljöpartiet och Västerås"

Om lokalpolitiker styrs uppifrån förvandlas de till marionettdockor utan rörelsefrihet och inflytande. Då är det ingen vits att ha lokala val.

Annons
Sidbyte. Miljöpartiet i Västerås ska i fortsättningen samarbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet.

I går avslöjade Miljöpartiet i Västerås på en presskonferens att de vill byta block och har för avsikt att sätta ihop ett valmanifest tillsammans med Vänsterpartiet och Social-demokraterna.

Bytet i sig är inte förvånande. Nu väljer de gröna att följa rikspolitikerna och återgå till sina gamla samarbetspartner. De tror heller inte att de kommer att tappa väljare och få sitt förtroendekapital naggat i kanten genom att än en gång hoppa till en ny koalition med andra ideologier.

Mer spektakulärt är i stället argumentet för bytet. Både Ulla Persson (S) och Anders Teljebäck (S) talade om att ”personkemin” hade varit viktigare än sakfrågorna. Miljöpartisterna Marléne Andersson och Magnus Edström valde det mer neutrala ordet ”samtalsklimat” för att antyda samma sak. Orden togs emot utan större axelryckningar och ögonbrynshöjningar.

På en vanlig arbetsplats hade resonemanget varit naturligt. Det är inget konstigt att man får ett jobb via kontakter eller föredrar att arbeta nära dem som man tycker om. Men när det kommer till våra folkvalda kan personkemi inte vara en avgörande orsak till vilka man samarbetar med.

Det är anmärkningsvärt ifall något så trivialt som personkemi kan avgöra vilken sida ett parti ska ställa sig på. Översatt till svenska är det samma sak som att säga att Miljöpartiet kan tänka sig att arbeta med Socialdemokraterna och Vänsterpartiet för att de är trevliga att jobba med.

Politiska värderingar och ideologier kan inte underordnas frågor som vilka man samarbetar bäst med. Samtidigt som man inte kan förneka att en god personkemi kan hjälpa till att överbrygga politiska klyftor. Eller är kanske skillnaden mellan blocken är så pass liten att personkemin blir den ingrediens som får vågskålen att tippa över åt det ena eller andra hållet?

Det är ändå befogat att ifrågasätta om personkemin verkligen är orsaken till sidbytet. Man undra hur pass bra personkemi man har hunnit utveckla med miljöpartisterna, som till stor del är nya och inte har haft någon tidigare relation till företrädare för vare sig Vänstpartiet eller Socialdemokraterna.

Press uppifrån, från riksplanet, kan vara en annan, tänkbar, orsak. Nyligen valde Miljöpartiet i Surahammar att gå samman med det röda blocket just för att göra likadant som partikamraterna på riksnivå. På nyhetsplats berättar VLT också om andra tendenser som tyder på att bytet är en order från toppen.

Om så skulle vara fallet är det tråkigt både för Miljöpartiet och Västerås. Ett resultat blir att Miljöpartiet får ett sämre utgångsläge i förhandlingar och mindre inflytande i det framtida samarbetet. Partiet skulle också förlora sin viktiga vågmästarroll.

Att vara lokalpolitiker handlar om att arbeta för sin egen kommuns bästa och implementera sin politik på hemmaplan. Om riksintressen får styra lokalpolitiker försvinner vitsen med att ha lokala val. Då har vi en partipiska som inte bara viner i riksdagen utan ända in i Västerås stadshus. I sådana fall är den så kallade personkemin oväsentlig.

Mer läsning

Annons