Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Vänstern värnar hyresregleringen av samma skäl som högern ogillar fastighetsskatt.

Regeringen fortsätter med många små åtgärder för att underlätta bostadsbyggandet. Frågan är om det räcker.

Annons
Långa skuggor. Folkpartiledaren Bertil Ohlins övertaktiska agerande en gång på 1960-talet gjorde att den socialdemokratiska regeringen drog tillbaka ett förslag om att avskaffa hyres-¿regleringen. Det kan än i dag bidra till att färre hyresrätter byggs.foto: scanpixom

Enligt SCB har byggandet av nya bostäder minskat kraftigt första halvåret jämfört med samma period i fjol. Bara runt 2 350 småhus och 7 550 lägenheter påbörjades.

Samtidigt som Sverige genom jämförelsevis höga födelsetal och en stor invandring ökar sin befolkning har det under lång tid byggts få bostäder. Nu börjar läget bli besvärligt, särskilt i tillväxtorter. Särskilt akut är läget för studenter på flera håll i landet.

Bostadsminister Staffan Attefall erkänner i ett inlägg i Dagens Nyheter att det har byggts alldeles för lite, omkring hälften jämfört med våra nordiska grannländer. Efterfrågan ökar, men marknaden svarar inte med fler bostäder. Ett resultat blir höga priser, som gör det svårare för ungdomar, invandrare och andra utan sparkapital att komma in på bostadsmarknaden.

Inte blir det bättre av att det byggs särskilt få hyresrätter. Regeringen är med-veten om problemet och Attefall nämner att flera utredningar ser över hur hyresrätten kan stärkas. I dagsläget är hyresrätten skattemässigt missgynnad, vilket gör att de höga hyrorna i nya hus kan te sig avskräckande för personer med lägre inkomster. VLT har nyligen på nyhetsplats skrivit om att hyrorna i nybyggda lägenheter kan motsvara de faktiska kostnaderna i tio år även om det betyder högre hyra än för likvärdiga lägenheter. Nu vill regeringen förlänga den tiden till 15 år och sänka fastighetsavgiften för flerfamiljshus.

Regeln är ett exempel på hur regleringar skapar nya undantag. Om hyrorna inte var reglerade skulle fastighetsägarna lättare kunna finansiera nya hus genom högre ¿hyror i andra lägenheter. Ekonomer har länge kritiserat hyresregleringen, som infördes som en tillfällig åtgärd under andra världskriget. Den leder till en svart marknad och till att färre bostäder byggs. När regleringen väl är införd är den svår att avskaffa då de som bor i attraktiva lägen kunde drabbas av kraftigt höjda hyror.

Nationalekonomen Assar Lindbeck har i årtionden argumenterat mot hyresregleringen. I sina memoarer berättar han hur nära det var att den avskaffades på 1960-talet. Lindbeck hade övertygat sin vän Olof Palme och Tage Erlander.

Ett regeringsförslag var på gång. Men då kom den stundtals övertaktiske Folkpartiledaren Bertil Ohlin med kritik. Regeringen ville undvika en besvärlig debatt och drog tillbaka förslaget. Hyresregleringen är kvar än i dag.

Här finns en spegelbild av diskussionen om fastighetsskatt. Vänstern värnar hyresregleringen av samma skäl som högern ¿ogillar fastighetsskatt. Det handlar om att boende får högre kostnader när den egna bostaden stiger i värde på marknaden.

Nu står inga djärva grepp på dagordningen. Regeringen lovar att det ska bli enklare att bygga. Tyskland lyfts fram som exempel på att det går att förenkla reglerna. Social-demokraterna föreslår ett särskilt stöd för studentbostäder. Regeringen vill låta lärosäten tillhandahålla bostäder åt studenter och har gjort det lättare att hyra ut rum.

Alltsedan de stora subventionerna försvann i samband med 1990-talskrisen har det byggts för lite. Det var då en nödvändig besparing. Men frågan är om det räcker med alla de små reformer som genomförs. Risken är att forna tiders bostadsbrist annars återkommer.

Mer läsning

Annons