Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Hat finns kvar i länet

Västmanland ligger stadigt kvar nära Sverigetoppen när det gäller anmälningar av rasistiska hatbrott. Det visar en ny sammanställning från Brottsförebyggande rådet.

Annons
Fördomar på marsch. Västmanland fortsätter att utmärka sig när det gäller hatbrott av främlingsfientlig eller rasistisk karaktär, även av organiserad vit makt-typ. Bilden är från en nazistisk manifestation.

Hatbrott kan vara allt från dödligt våld till klotter på en husvägg. Förolämpningen eller våldet riktar sig mot en viss folkgrupp, människor med en viss hudfärg, med viss sexuell läggning eller religion. Hatbrott är i första hand opersonligt och riktar sig mot en hel grupp. Om två personer grälar och den ene skriker ”svartskalle” och den andre ”svennejävel” så skulle båda kunna anmäla varandra för hatbrott.

Västmanland utmärker sig när det gäller rasistiska motiv till hatbrott. Räknat per invånare är Västmanland värst i Sverige efter Stockholm. Däremot utmärker sig inte västmanlänningarna lika mycket när det gäller hatbrott mot exempelvis homosexuella eller religiösa människor.

– Ett typfall kan vara allt från att någon skriker ”svartskalle” till att man ristar in ett hakkors i lacken på en bil, men i vårt län handlar det ofta om meningsmotsättningar mellan vänster- och högergrupper, säger Åsa Hedin, informatör vid polisen i Västerås.

Västmanland har länge legat högt i statistiken över brott med rasistiska eller främlingsfientliga motiv.

– Västmanland ligger rent allmänt högt när det gäller alla typer av brott. Men det här är också ett län som traditionellt haft många industriyrken, och det har tidigare varit i sådana områden som främlingsfientlighet har kunnat få fäste, säger Anders Östlund, kriminolog vid Västmanlandspolisen.

Han tillägger att det finns ett stort mörkertal. Långt ifrån alla hatbrott anmäls. Dessutom varierar det mellan polisdistrikten vad som anses vara hatbrott. Beteckningen är lite luddig och är mycket större än brottsbeteckningen hets mot folkgrupp.

Klotter, hot eller skällsord riktade mot exempelvis invandrare, flyktingar, anhängare av invandrade religioner (som islam) och människor med mörkare hudfärg dominerar i statistiken.

Men även andra grupper finns representerade i anmälningarna. Det är inte ovanligt att kristna människor, ofta från frikyrkor, anmäler att de utsatts för förolämpningar, våld eller hot. Förolämpningar och hot mot judar eller romer finns också i statistiken, liksom hot mot homo- och bisexuella människor. Både förövare och offer är oftare män än kvinnor.

Bara 7 procent av anmälningarna om hatbrott går till åtal, ofta beroende på att förövaren är okänd. Det är kan vara omöjligt att bevisa vem som har skrivit ett rasistiskt slagord på en vägg, eller vem den främmande mannen var som skrek förolämpningar eller gjorde Hitlerhälsning på torget.

Men mitt i allt detta finns det också en ljuspunkt. Antalet hatbrott har minskat något under senare år, både i Västmanland och i hela Sverige. Det gäller också den rasistiska och främlingsfientliga delen av hatbrotten.

– Och det är också viktigt att påpeka att hatbrotten bara är en liten del av det sammanlagda antalet brott, säger Åsa Hedin vid Västeråspolisen.

Mer läsning

Annons