Vi sparar data i cookies, genom att använda våra tjänster godkänner du det. ⇒ läs mer om cookies

Yngre boplats än väntat

När arkeologerna började sina utgrävningar vid Gilltuna trodde de att det var en boplats bara från äldre järnåldern. Men fynd visar att folk bodde där även senare.

Annons
Nästan klara. Arkeologerna vid Gilltuna fortsätter att gräva tre veckor till för att mer noggrant kontrollera rester från byggnader och gräver även på en extra bit mark för att kartlägga hela fornlämningen. Arkeolog Tony Engström är förvånad över att man har funnit en så stor stenmur på platsen. Den är inte daterad än.

De flesta större arkeologiska utgrävningar som gjorts i Västmanland och Uppland har visat att man efter äldre järnåldern flyttat sina boplatser upp i skogskanten. Detta för att bedriva jordbruk på åkermarken, där man tidigare bodde.

– Men i Gilltuna har vi hittat fynd som tyder på att folk har bott kvar ända fram till yngre järnålderns sista period, vikingatiden. Vi har hittat två silvermynt, varav det yngsta är från runt 800 efter Kristus. Vi har också grävt fram både hästbroddar, keramik och huskonstruktioner från yngre järnåldern, säger arkeolog Tony Engström, som leder utgrävningarna.

– Ordet Tuna vet vi hade en stor betydelse ända från äldre järnåldern. Det var en plats eller en gård, som var adminstrativt centrum för en större region. Vi har hittat rester av en stor gård i Gilltuna och den kan ha varit ett centrum. Men exakt vilken tid gården är ifrån är för tidigt att säga.

Arkeologerna har samlat in prover i stolphål av bland annat sädeskorn och keramik från den stora gården och andra mindre gårdar på platsen. Med början i höst ska dessa fynd analyseras för att se om man kan datera boplatserna bättre. För att kartlägga hela fornlämningen görs även analyser av till exempel kolrester, keramik, ben, malstenar och knivar.

– Denna vecka gräver vi upp vattenbrunnar. I botten och sidorna har trädgrenar flätats ihop till korgar för att inte jord ska falla ner. Genom att analysera trä från korgarna kan vi datera brunnarna och boplatserna intill.

Här är utgrävningen.
Långväga mynt. Vid utgrävningarna hittades två silvermynt. Det till vänster är från nu nuvarande Irak och präglades runt 730 efter Kristus. Det andra är från gränsen mellan Iran och Afghanistan och är ifrån ungefär 800 efter Kristus.
Jordprov analyseras. Arkeologerna vid Gilltuna har tagit jordprover från eldhärdar, brunnar och stolphål, som sedan ska genomgå en makroanalys för att hitta bland annat sädeskorn, som kan dateras till olika tidsperioder. För Tony Engström och andra arkeologer återstår därför mycket arbete framöver.
Gammalt redskap. På järnåldern använde man stenar för att mala säd.
Litet fynd. Den här sylen användes under hela järnåldern för att göra hål i läder och trä. Den hittades i marken vid Giltuna och är nio centimeter lång.
Tärning från järnåldern. En speltärning är ett ganska ovanligt fynd vid ugrävningar, men visar att även folk längre tillbaka gillade spel.

Mer läsning

Annons